Nytt forskningsprojekt ska kartlägga sällsynta ryggradslösa djur

Sonja Leidenberger, doktor i biovetenskap och marinbiolog vid Högskolan i Skövde, har nyligen beviljats tre miljoner kronor i forskningsmedel från FORMAS för sitt projekt ”Stoppa biodiversitetsförlusten genom förbättrad spårning av hotade evertebrater”. Projektets syfte är att försöka ta fram ett sätt som kan göra att det går att få fram mer data på ett mer effektivt sätt kring tillståndet för havslevande och sötvattenlevande ryggradslösa djur.

Artdatabanken samlar ständigt in fakta om den biologiska mångfalden i Sverige. Vart femte år sammanställs all data till en rödlista, där arternas förutsättning för överlevnad listas. Den senaste rödlistan, från 2015, visar att antalet hotade arter, trots bevarande insatser, är 19,8 % av det totala antalet bedömda arter – samma nivå som mätningen 2010. Nästa år är det dags för en ny lista att publiceras.

Nästan tre miljoner i forskningsmedel

Sonja Leidenberger är doktor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde och även projektledare för projektet ”Stoppa biodiversitetsförlusten genom förbättrad spårning av hotade evertebrater” som har fått nästan tre miljoner kronor i forskningsmedel från FORMAS. Målet är att kunna leverera flera utbredningspunkter bland de arter där det i dagsläget råder kunskapsbrist. Fokus för studien ligger på just havs- och sötvattenlevande ryggradslösa djur, så kallade evertebrater, där över hälften av de rödlistade arterna kategoriseras under rubriken kunskapsbrist. Förhoppningen är att lokalisera olika artpopulationer och tillföra mer data till just deras databaser, som ligger till grund för Artdatabankens bedömning.

Ny insamlingsmetod

Insamlingen av data kommer att ske på ett nytt sätt. Tidigare har forskarna samlat in prover och tittat på dem genom lupp eller mikroskop för att sedan räkna antalet förekommande ryggradslösa djur i provet. I Sonjas projekt kommer forskarna istället använda en ny metod där de samlar in sediment- och/eller vattenprov, för att sedan leta efter e-dna, environmental dna eller miljö-dna i proverna.

– Vi ska bli bättre på att upptäcka arter, för att kunna rapportera om dem bättre. Första rödlistningen i Sverige gjordes år 2000, och kanske kommer vi inte längre med de metoder vi använt hittills, säger Sonja.

Hoppas på bättre förståelse för arterna

Den modellering som används idag för att beräkna utbredningen är från början utvecklad för däggdjur. Syftet med Sonjas projekt är att försöka ta fram ett sätt som kan göra att det går att få fram mer data, på ett bättre sätt än tidigare. Lyckas man med det innebär det att det i framtiden går att göra mer för arten och dess populationer – både skydda den och kanske få förståelse varför den finns på just den platsen.

– Om vi får bättre förståelse för arternas utbredning och populationernas akutläge, kan vi också på bättre sätt agera för att minska biodiversitetsförsluten som annars kommer påverka oss och framtidens generationer, säger Sonja.

Projektet ska pågå under tre år och medverkar gör även Annie Jonsson, docent vid Högskolan i Skövde samt Sarah Bourlat, docent vid Koenigmuseet i Bonn, Tyskland.

Kontakt

Sonja Leidenberger, doktor i biovetenskap
E-post: sonja.leidenberger@his.se
Telefon: 0500 - 448666