210 000 i upprop för bättre strokerehabilitering

Hjärnfonden kräver bättre vård för strokedrabbade med initiativet felhand.se

Att få hjälp med rehabilitering efter en stroke är en förutsättning för att kunna komma tillbaka till ett vardagligt liv. Men andelen strokedrabbade som inte anser sig få rehabiliteringsbehoven tillgodosedda varierar kraftigt beroende på var i landet du bor. Hjärnfonden har samlat in över 210 000 felhänta namnteckningar och kräver nu en bättre och mer jämlik strokerehabilitering.

Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke och förlorar nödvändiga och självklara funktioner som måste läras på nytt, som att skriva, läsa, tala och röra sig. Vägen tillbaka är tuff och kräver stora rehabiliteringsinsatser. Men rehabiliteringen som strokedrabbade erbjuds skiljer sig stort mellan kommunerna i landet. Riksstrokes senaste årsrapport1 visar att andelen patienter som uppger att de inte har fått sina rehabiliteringsbehov fullt tillgodosedda, tre månader efter sin stroke, varierar mellan 2 och 59 procent.

– Om du får en stroke, ska det inte spela någon roll var du bor. För en strokedrabbad är eftervården och tillgången till rehabilitering livsavgörande. Vi vet att hjärnan är plastisk, vilket betyder att den kan repareras och lära om tidigare förvärvade förmågor. Men för att det ska ske måste man få den träning och rehabilitering man behöver, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Sedan maj 2015 har mer än 210 000 skrivit under initiativet Fel Hand. Syftet är att stå upp för strokedrabbades rätt till fullgod rehabilitering och att ge en inblick i hur svårt det är att komma tillbaka efter en stroke genom att skriva sitt namn – med fel hand.

- Data från Riksstroke visar att 16 procent av de patienter som var självständiga i allmän daglig livsföring vid 3 månader efter hemgång, hade förlorat denna förmåga vid 12 månader efter sin stroke, på grund av att rehabiliteringen inte fungerar efter hemkomst. Det är oacceptabelt. Forskning visar att rehabilitering har en avgörande skillnad för den drabbades livskvalitet. Det är ett förfärligt resursslöseri att inte tillvarata den kunskap som redan finns och att omsätta den i praktiken. Därför välkomnar jag Fel Hand och intresset som initiativet väcker, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin vid Göteborgs universitet.

De insamlade underskrifterna kommer att överräckas tillsammans med fem krav på bättre strokerehabilitering till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström samt till landsting och kommuner runt om i landet, i syfte att upplysa ansvariga huvudmän att verka för en bättre samordning av strokerehabiliteringen, med patientens behov i fokus.

- Vi kan också förvänta oss att strokeforskningen i nära framtid leder till innovationer till stöd för rehabilitering av strokepatienten, säger Tadeusz Wieloch professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Fem krav för en bättre strokerehabilitering
Hjärnfonden har tillsammans med Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin, och Tadeusz Wieloch, professor i neurovetenskap tagit fram fem krav på en bättre strokerehabilitering.

• Öka anslagen till forskning om stroke och utveckling av innovationer för stöd av rehabilitering. Resurserna till strokeforskning står inte i relation till de enorma samhällskostnader som stroke medför. Dessutom ska den forskning som finns tillämpas inom rehabiliteringen så att den kommer de strokedrabbade till nytta i vardagen.
• Mer resurser till rehabilitering för att minska lidandet hos de drabbade. Den strokedrabbade ska bli så bra som möjligt. Mer kompetens och utbildning hos anställda inom strokevården behövs.
• Individanpassa rehabiliteringen utifrån den drabbades behov och förutsättningar, så att den kan återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga för att kunna återkomma till ett självständigt liv.
• Alla strokedrabbade ska ha rätt till en personlig kontaktperson i rehabiliteringsfasen som kan informera, guida, hjälpa och driva den drabbades egna behov och önskemål för att se till att den får det den har behov av – oavsett huvudman för verksamheten.
• Bättre samordning mellan den drabbade, kommun, landsting och andra huvudmän – Sveriges kommuner och landsting och ansvariga politiker ska ta ett större ansvar för samordning av rehabiliteringskedjan.

Om initiativet felhand.se
Felhand.se är Hjärnfondens sätt att uppmärksamma följderna av en stroke och de strokedrabbades behov av rehabilitering genom att symboliskt skriva sin namnteckning med fel hand. Det kan ge en inblick i hur svårt det kan vara att göra saker man tar för givet på nytt.

Felhand.se fungerar så här: Skriv ditt namn eller namnteckning med den hand som du vanligtvis inte använder. Du ser resultatet direkt på skärmen. Dela den nya namnteckningen för att uppmärksamma hur det kan vara att göra något så enkelt som att skriva sitt eget namn när man har fått en stroke. På felhand.se kan man också läsa mer om Hjärnfondens arbete och hitta mer fakta om stroke.

• ¹ Riksstrokes årsrapport 2014 – 3-månadersuppföljning efter stroke: http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2015/12/Riksstroke_3m%C3%A5nadersuppf%C3%B6ljning_skiss-08_LR.pdf