Skip to main content

600 barn med NPF lämnar sina berättelser till regeringen

Pressmeddelande   •   Aug 17, 2017 17:12 CEST

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar efterlyser en bättre skolmiljö. Hjärnfonden lämnar över 600 berättelser till regeringen.

I morgon den 18 augusti lämnar Hjärnfonden över 600 barns och föräldrars önskemål på en bättre skolmiljö till Utbildningsdepartementet. Uppropet som har fått ett stort gensvar visar exempel på anpassningar skolan kan göra för att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska klara skolarbetet och nå sin fulla potential. Att få sitta med hörlurar, få tydliga instruktioner eller ha lärare med kunskap om funktionsnedsättningar är några önskemål som många efterlyser för att må bra i skolan.

För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kommer tillbaka till skolan väntar ännu ett tufft skolår och stor oro. På Hjärnfondens fråga vad barn med NPF behöver i skolan, på #FrågaBarnen, har majoriteten svarat att skolmiljön är viktig.

”Isac behöver struktur och att alla har bestämda platser. Att lektionerna börjar och avslutas på samma sätt. Behöver ha en plats att gå undan till en stund när han blir arg eller det blir för mycket. Han behöver tydliga instruktioner och veta vad som förväntas utav honom och en uppgift åt gången”.

Hjälp med struktur av skoldagen, få korta, tydliga instruktioner och repetitioner är återkommande önskemål. Barnen tycker också att det är viktigt att det är lugn och ro i klassrummet, att det finns möjlighet att sitta avskilt eller få möjlighet att använda hörselskydd. Många efterlyser också mer kunskap och utbildning bland skolpersonal vad det innebär att ha en NPF-diagnos, att bli sedd och få bekräftelse att man gör rätt.

- Det är till synes ganska små anpassningar som föräldrar och elever med särskilda behov efterlyser för att få en bättre studiemiljö. Men om inte elevernas behov har analyserats tillräckligt och rektorn inte styr mot tydliga rutiner och ger personalen mer resurser, kompetens och tid att anpassa lärmiljön, finns det stor risk att rätt stöd uteblir. Bristande kunskap om funktionsnedsättningar är ett vanligt skäl till att många elever inte mår bra i skolan, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

För mer information kontakta gärna: Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se

Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730-51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se

Se alla berättelser i bifogat dokument. Hjärnfonden arbetar för att alla ska nå sin fulla potential.

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden www.twitter.com/hjarnfonden