Skip to main content

Bättre strokebehandling räddar liv

Pressmeddelande   •   Maj 30, 2014 10:55 CEST

Bland de 30 000 svenskar som drabbas av stroke varje år kan fler liv räddas tack vare stora genombrott inom strokeforskningen. En av metoderna är stentretriever – en överlägsen metod där hälften av de strokedrabbade kan bli helt återställda eller klara sig utan hjälp, visar en granskning som Hjärnfonden har gjort.

– Sverige ligger i framkant när det gäller forskningen inom stroke och både trombolys och den senaste revolutionerande behandlingen med stentretriever är stora genombrott som skett de senaste decenniet. Forskningsgenombrotten har gjort att många liv kan räddasmen fortfarande återstår mycket att göra, säger Gunilla Steinwall, Hjärnfondens generalsekreterare på Hjärnfonden.

Behandling med trombolys, som löser upp blodproppen, lanserades i slutet av 1990-talet och erbjuds alla personer som kommer till sjukvården inom 4,5 timmar från första symtom. Men det är inom trombektomiområdet, där man tar bort proppen på mekanisk väg, som de senaste stora framgångarna har skett. Förut använde man korkskruvmetoden men den har nu utvecklats och förbättras och heter nu stentretriver. Med hjälp av en mikrokateter förs ett nät in via ljumsken som sedan fångar upp själva proppen. När nätet har nått sitt mål fälls det ut, blodproppen fastnar och en kort stund senare dras katetern tillbaka och tar med sig hela proppen.

– Den här nya, mycket mer förfinade metoden som vi har tillämpat sedan slutet av 2009 är mycket mer överlägsen och bättre än korkskruvsmetoden som vi har använt tidigare, säger Gunnar Andsberg, överläkare på Skånes universitetssjukhus.

I Sverige genomfördes 238 stycken behandlingar med stentretrievermetoden under 2013. I landet utförs behandlingen på Karolinska universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhus, Skånes universitetssjukhus i Lund, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Universitetssjukhuset i Linköping.

Detta beror på att behandlingen kan enbart genomföras av neurointerventionister, vilket är en bristvara i Sverige och Europa för närvarande. De flesta regionala centra håller på att utbilda interventionister med neurokompetens, vilket kan ta upp till fem år. Inom en snar framtid kommer den att kunna vara tillgänglig för fler svenska patienter.

Evidensläget för trombektomi som tillägg till IVT är för närvarande inte så starkt med tanke på att man idag enbart har resultat från IMS-3 studien som gjordes med äldre device-teknik. Resultat från stora studier som använder modern teknik väntas de närmaste två åren. Således betraktas ännu trombektomi som en möjlighet och inte en tvingande behandling för landstingen.

Patienter som drabbas av svår stroke orsakat av en propp i hjärnan löper stor risk att dö eller bli invalidiserade. För varje minut utan behandling dör två miljoner nervceller och livslängden förkortas med tre veckor samtidigt som bestående hjärnskador ökar.

– Utan behandling kan endast en av fem patienter klara sin vardag utan hjälp men med trombektomi kan drygt hälften bli helt återställda eller klara sig själva utan stöd, säger Gunnar Andsberg.

Att strokebehandlingen förbättras är viktigt eftersom stroke blir allt vanligare och kryper ner i åldrarna. Tack vare forskning har stora framsteg gjorts. Inte minst växer vår kunskap om de genetiska riskfaktorerna bakom stroke. Den kunskapen kan sedan ligga till grund för bättre behandlingar, kombinationsbehandlingar och behandlingar skräddarsydda för patienten.

Antal trombektomier med stentretriever utförda i Sverige

Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg
2012: 71
2013: 69

Akademiska sjukhuset i Uppsala
2012: 3
2013: 2

Norrlands universitetssjukhus i Umeå
2012: 7
2013: 4

Karolinska universitetssjukhus i Solna
2012: 120
2013: 99

Skånes universitetssjukhus i Lund
2012: 61
2013: 45

Universitetssjukhuset i Linköping
2012: 13
2013: 19
Källa: Hjärnfonden

Om Stroke i korthet:

  • 30 000 svenskar drabbas varje år av en Stroke som är en hjärnsjukdom i form av en blödning eller propp som gör att hjärnan inte får tillräckligt med syre.

  • Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i
    hjärnan) och hjärnblödning.

  • Av de som fått stroke har cirka 85 % fått en hjärninfarkt
    och cirka 15 % en hjärnblödning.

  • Stroke är en av våra stora folksjukdomar.

  • Stroke är den vanligaste orsaken till handikapp i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken.

  • Trombolys, en behandlingsmetod för att lösa upp blodproppar

  • Trombektomi, en behandlingsmetod där blodproppen avlägsnas på meknisk väg

  • För många innebär stroke att förmågan att klara det dagliga livets aktiviteter nedsätts kraftigt.

Källa: Hjärnfonden


Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se   www.facebook.com/hjarnfonden   www.twitter.com/hjarnfonden  

Bifogade filer

PDF-dokument