Skip to main content

Endast 4 av 10 svenskar vet att Alzheimer är en dödlig folksjukdom

Pressmeddelande   •   Sep 18, 2014 07:00 CEST

Det råder stor okunskap om Alzheimers sjukdom i landet. Det framgår av en färsk SIFO-undersökning som Hjärnfonden presenterar inför den internationella Alzheimerdagen den 21 september. 1 av 3 svenskar tror att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet och endast 4 av 10 vet att det är en dödlig folksjukdom. Enligt en utvärdering som Socialstyrelsen genomfört finns det dessutom stora brister i vården av Alzheimersjuka och vårdskillnaderna runt om i landet är häpnadsväckande. 

- Alzheimers sjukdom är en tickande bomb. Det redan stora antalet drabbade förväntas fördubblas innan år 2050. Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar är svåra hjärnsjukdomar och inte ett tillstånd man får när man blir gammal. Det är en dödlig sjukdom som idag saknar botemedel, därför behövs mer forskning, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Alzheimers sjukdom behandlingar – både okända och outnyttjade

Alzheimers sjukdom och övriga demenssjukdomar är en av vår tids stora folksjukdomar med över 160 000 drabbade i Sverige. För den som är drabbad av Alzheimers sjukdom finns idag inget botemedel, men den drabbade kan behandlas med läkemedel som kan lindra symtomen. Kunskapen om behandling med demensläkemedel är dock låg och endast 3 av 10 svenskar är medvetna om att det finns. Socialstyrelsens utvärdering visar att mindre än en tredjedel av alla Alzheimersjuka behandlas med demensläkemedel, trots rekommendationer att alla drabbade ska få ta del av behandling. Skillnaderna på vården är stora i landet vilket innebär att den Alzheimerdrabbade kan uppleva en stor skillnad på utredningsmetod och -tid, föreskrivningen av läkemedel samt insatserna som kommunen kan erbjuda, beroende på var denne bor.

- Det är för få Alzheimersjuka som faktiskt får ta del av behandling med demensläkemedel i Sverige även om detta varierar mellan olika delar av  landet. Eftersom kunskapen om läkemedelsbehandling av Alzheimers sjukdom är liten, efterfrågas den i många fall heller inte av den drabbade eller anhöriga. Vi ser dock vissa förbättringar i demensvården. Till exempel visar data från Svenska Demensregistret, SveDem, att andelen demensutredningar av god kvalitet i primärvården ökar. Men det finns mycket kvar att göra. Utvärderingen och Hjärnfondens undersökning sätter tydligt fingret på det stora behovet av att öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och förstå den drabbades situation , säger Maria Eriksdotter, överläkare och professor vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. 

Idag arbetar forskare världen över på att ta fram nya förbättrade behandlingsmetoder som effektivare bromsar Alzheimers sjukdom eller som angriper själva sjukdomsorsaken. I Sverige ligger vi i framkant och forskningsprojekt med läkemedel mot sjukdomen pågår och är inne i prövningsfas två, vilket innebär att det testas på patienter. För att öka resurserna till fortsatt forskning startar Hjärnfonden den 21 september en jubileumsinsamling till förmån för Alzheimers sjukdom som man hoppas ska inbringa ytterligare 1.5 miljoner kronor till forskningen. Tillsammans kan de drabbade runt om i landet få hjälp genom att sjukdomen uppmärksammas och forskningen får mer stöd.

Fakta om Alzheimer:

  • Ungefär 160 000 demenssjuka i landet, varav cirka 100 000 personer som har Alzheimers sjukdom.
  • Varje år insjuknar cirka 20 000 i en demenssjukdom. Ungefär lika många med demenssjukdom går bort årligen.
  • Alzheimers sjukdom drabbar främst äldre personer. Cirka 10 000 personer som har sjukdomen är under 65 år.
  • Idag beräknas samhällskostnaderna för vård och omsorg för demenssjukdom uppgå till 63 miljarder.
    Källa: Hjärnfonden 

Om Socialstyrelsens utvärdering Hjärnfonden har gått igenom utvärderingen från Socialstyrelsen (Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning) för att skapa en sammantagen aktuell bild av situationen för Alzheimersjuka i landet.  http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19331/2014-2-4.pdf

Om Hjärnfondens SIFO-undersökning Hjärnfonden har genomfört en kvantitativ mätning bland svensk allmänhet i vuxen ålder. Totalt genomfördes 1067 intervjuer under september 2014. Datainsamlingen genomfördes via telefonbuss. Svaren har insamlats i riksrepresentativa kvoter med avseende på kön, ålder och regional spridning. 

Om Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Under september arbetar Hjärnfonden med anledning av Alzheimerdagen den 21 september med att sätta fokus på Alzheimers sjukdom och vikten av mer forskning.

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden  www.twitter.com/hjarnfonden