Skip to main content

G8-länderna storsatsar på att hitta botemedel mot demens

Pressmeddelande   •   Dec 13, 2013 17:46 CET

Huvudfrågan när G8-länderna samlades i London i onsdags var: Hur ska man lösa demenssjukdomarnas gåta?  Genom en internationell handlingsplan, ökade forskningsinsatser till demensforskningen, få fler personer att delta i kliniska prövningar är målet att identifiera ett botemedel eller behandlingsmetod till år 2025. Hjärnfonden som är en av de stora finansiärerna av svensk demensforskning välkomnar den internationella insatsen.  

FN-organet WHO beräknar att närmare 36 miljoner personer i världen har en demenssjukdom och bara i Sverige är det 150 000 som är drabbade. Antalet väntas ha fördubblats år 2050 om inget botemedel har utvecklats före dess enligt siffror från Karolinska Institutet. Deklarationen som togs på mötet i London den 11 december, där bland andra Storbritanniens premiärminister David Cameron och WHO:s generalsekreterare Margaret Chan närvarade är ett åtagande som G8-länderna gör tillsammans för att bekämpa demenssjukdomar.

En av få utvalda talare var svenska professorn, Miia Kivipelto från Karolinska Institutet som leder forskningsprojekt kring demens.

– Det är ett historiskt möte. Sist G8-länderna samlades för att försöka bekämpa en sjukdom och gemensamt satte upp ett mål var 2005 och då fokuserade man på HIV/AIDS vilket har haft enorm betydelse i kampen mot just viruset. Att de i år prioriterar demenssjukdomar kommer med största säkerhet ha lika stor påverkan. På G8-mötet i onsdags berättade man för hela världen att demens är ett viktigt område och att vi gemensamt måste satsa på den här stora utmaningen vi står inför, säger Miia Kivipelto.

Nu hoppas Miia Kivipelto att Sverige och de övriga skandinaviska länderna följer med i denna utveckling och betonar vikten av att informera och satsa på forskning kring den dödliga sjukdomen.

– I Sverige har vi traditionellt haft stark forskning kring demens och jag hoppas verkligen att vi nu kommer göra ännu större insatser. Hjärnfonden har en viktig roll när det gäller att informera och samla in pengar kring hjärnans alla sjukdomar. Det finns ett stigma kring detta och Hjärnfondens arbete är otroligt viktigt, säger hon.

Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall välkomnar den internationella satsningen.

– Vi har finansierat hjärnforskning med 297 miljoner kronor sedan vi Hjärnfonden bildades 1994. Vi ser väldigt positivt på den här internationella insatsen. I Sverige pågår en hel del spännande forskning som kan leda fram till nya läkemedel mot demens.

Fakta

  • Demens är en av våra största folksjukdomar och en av de sjukdomar som tar flest liv.
  • Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens.
  • Idag lider drygt 150 000 svenskar av någon demenssjukdom. Och antalet ökar stadigt - 25 000 personer insjuknar varje år. Om 50 år spås antalet patienter med Alzheimers sjukdom ha ökat med 70 procent.
  • För Alzheimers sjukdom finns idag inget botemedel, men det finns två typer av behandlingsmetoder som kan bromsa förloppet. Behandling med kolinesterashämmare, som förstärker de signalsystem som skadats i hjärnan och behandling med memantin som hjälper patienten genom att det dämpar signalsystem som är överstimulerade.
  • Enligt en studie genomförd i Storbritannien 2010 medför demenssjukdomar samhället lika stora kostnader som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och stroke tillsammans.

(Källa: Hjärnfonden)


Hjärnfonden arbetar för att finansiera livsviktig hjärnforskning om hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten, synliggöra den viktiga hjärnforskningen samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten.