Skip to main content

Smäll mot huvudet kan ge demens

Pressmeddelande   •   Apr 13, 2016 09:01 CEST

Både en svår skallskada och upprepade hjärnskakningar, som kan ses inom vissa idrotter, ökar risken för demens. Ny amerikansk forskning visar att 43 procent av amerikanska spelare inom NFL har tecken på traumatiska hjärnskador. Idag finns ännu inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada, men forskarna är hoppfulla. Hemligheten ligger bland annat i att förstå kopplingen mellan nervcellsskador och inlagring av de ämnen som leder till att demens uppstår. Framförallt gäller det att förmå hjärnan att själv reparera de skador som uppstått.

Vår hjärna är väldigt mjuk och ömtålig. Även milda skador på hjärnan ger ofta långdragna och ibland betydande besvär som demens och depression. En skallskada är en kronisk sjukdom som även om den inte dödar kan ge sjuklighet i form av kramper (epilepsi), psykiska besvär, trötthet och sämre minne. En skallskada kan utvecklas under första dagarna, där en i början obetydlig skada ibland kan snabbt förvärras och bli livshotande. Om vi skadar nerver i armar och ben kan de sys ihop och börja fungera igen, men i hjärnan och ryggmärgen kan ingenting repareras och inga nervceller växa ut igen.

- Trots att amerikanska fotbollsspelare använder hjälm så är hjärnan känslig för slag och speciellt när det uppstår en snabb rotation av skallen. Då riskerar nervcellernas utskott som löper i hjärnans vita substans att skadas, säger Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vi Uppsala universitet.

Vi vet att traumatisk hjärnskada ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom med ca fyra gånger. Symtomen på demens kommer tidigare och i större utsträckning hos de som varit med om en skallskada. För idrottare med upprepade hjärnskakningar har forskarna hittat inlagringar av både amyloida plack och proteinet tau, två ämnen som vanligen ses i ökad mängd i hjärnan hos just Alzheimerpatienter.

- Hjärnfonden finansierar forskning kring den här typen av hjärnskador och Niklas Marklund är en av de forskare som har fått pengar för att studera långtidskonsekvenserna av skallskador och hjärnskakningar. Det finns inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada idag, och trots ett allt bättre omhändertagande av dessa patienter finns det mer att lära innan vi närmar oss en lösning, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Varför nervcellerna i hjärnan inte läker efter en skada har länge varit en svårlöst gåta för forskarna. Nu finns bevis för att kroppsegna ämnen motverkar den egna läkningen efter en skada. Med specifika läkemedel riktade mot dessa ämnen tror forskarna att en förbättrad läkning av hjärnan kan åstadkommas och att ansamlingen av faktorer som tau och amyloida plack kan minskas och därmed även risken för demensutveckling.

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten.                                                                         www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden twitter.com/hjarnfonden 

För mer information kontakta gärna: Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vi Uppsala universitet, 073-51 82 600, niklas.marklund@neuro.uu.se

Bifogade filer

PDF-dokument