Två lovande forskare i Lund får årets postdoktorala stipendium från Hjärnfonden

Två forskare vid Lunds universitet, Carina Wattmo och Sajedeh Eftekhhari får 280 000 kronor var när Hjärnfonden delar ut årets postdoktorala stipendium, vid en ceremoni i Stockholm den 18 januari. Att bättre kunna förutsäga förloppet av Alzheimers sjukdom som kan ligga till grund för bättre behandling och finna orsaken till migrän, är två forskningsområden som premieras vid årets utdelning. Totalt delar Hjärnfonden ut 5,6 miljoner kronor i form av stipendium, vilket i år ger möjlighet för 20 unga hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar.

Carina Wattmo vid Lunds universitet vill upptäcka nya metoder som kan optimera behandlingen vid Alzheimers sjukdom. Hennes studie syftar till att kunna förutsäga förloppet av Alzheimers sjukdom sett ur olika perspektiv i kombination med fysiska eller psykiska sjukdomar som hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes, inflammatoriska sjukdomar eller depression.

- Betydelsen av den planerade studien kan bli stor för Alzheimerpatienterna, de anhöriga och ur ett samhällsperspektiv. Förbättrade funktioner förväntas framförallt leda till att denna sköra patientgrupp ska kunna behålla sin självständighet längre och få bättre livskvalitet, men också till att senarelägga kommunala insatser och därmed minska samhällskostnaderna för vård och omsorg av denna ökande grupp, säger Carina Wattmo.

Genom att öka kunskapen om hur andra sjukdomar påverkar den Alzheimer-drabbades kognition och aktiviteter i dagliga livet samt studera långtidsutfallet av behandling tror Carina Wattmo att stora framgångar i behandlingsstrategier och resultat kan hämtas. Behandling med kolinesterashämmare kan bidra till att personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom under en period upprätthåller sin kognitiva (intellektuella förmåga) och funktionsförmåga. Med forskningen vill Carina Wattmo studera olika aspekter av behandling såsom dos, behandlingstid och behandlingsrespons, bland dessa patientgrupper.

- Hjärnfonden stimulerar svensk hjärnforskning. Att dela ut stipendier är ett viktigt arbete för att nå Hjärnfondens vision att hjärnans ohälsa ska besegras, förebyggas, lindras och botas. Ett större antal av tidigare årens stipendiater har fått professurer inom svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program, säger Anna Hemlin, tf generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktat eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Utöver postdoktorala stipendiet finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen.

Hjärnfondens postdoktorala stipendium 2016
Se dokument

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se Anna Hemlin, tf generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Carina Wattmo, post doc forskare Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, 040-33 56 01 carina.wattmo@skane.se

Hjärnfondens forskningsarbete:
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter