Skip to main content

Två lovande forskare i Uppsala får årets postdoktorala stipendium från Hjärnfonden

Pressmeddelande   •   Jan 15, 2016 08:05 CET

Två forskare från Uppsala universitet Henrik Boije och Camilla Lööv, får 280 000 kronor var när Hjärnfonden delar ut årets postdoktorala stipendium, vid en ceremoni i Stockholm den 18 januari. Forskningsstödet handlar om att få mer kunskap om nervsystemet, hur det bildas och fungerar som helhet samt identifiera mekanismerna bakom den ärftliga formen av Parkinsons sjukdom. Totalt delar Hjärnfonden ut 5,6 miljoner kronor i form av stipendier, vilket i år ger möjlighet för 20 unga hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar.

Henrik Boijes forskningsprojekt handlar om att öka kunskapen om hur nervsystemet bildas och fungerar. Med hjälp av avancerad ljusteknologi kan aktiviteter hos enstaka nervceller manipuleras, dvs man kan påverka hur de signalerar i intakta djur med hjälp av ljuspulser. Detta kan sedan utgöra en bas för information vid utveckling av behandlingar av sjukdomar som ALS, spinal muskelatrofi med flera.

- Jag har alltid varit fascinerad av hur komplexa organismer bildas. Hur vet alla celler vad de ska göra under utvecklingen för att generera olika organ och strukturer? Det mest komplicerade organ vi känner till är vår hjärna och att förstå hur den bildas skulle vara en av mänsklighetens största bedrifter, säger Henrik Boije.

Camilla Lööv, som har tagit sin doktorsexamen vid Uppsala universitet och som nu forskar vid Harvard Medical School i USA, vill med sitt forskningsprojekt ta reda på funktionen hos det protein som finns i den vanligaste ärftliga mutationen (förändringar i cellers genetiska material), vid Parkinsons sjukdom. I dagsläget känner man inte till funktionen hos detta protein och varför mutationer leder till att man utvecklar Parkinsons sjukdom.

- Hjärnfonden stimulerar svensk hjärnforskning. Att dela ut stipendier är ett viktigt arbete för att nå Hjärnfondens vision att hjärnans ohälsa ska besegras, förebyggas, lindras och botas. Ett större antal av tidigare årens stipendiater har fått professurer inom svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program, säger Anna Hemlin, tf generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation.

Årets postdoktorala stipendiater 2016
Se dokument

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se Anna Hemlin, tf generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Henrik Boije, 018-4714511 henrik.boije@neuro.uu.se

Hjärnfondens forskningsarbete:
Hjärnfonden stöder forskningen på två olika sätt: 1) Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antigen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter

Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden www.twitter.com/hjarnfonden