Skip to main content

Uppsalaforskare ska se om behandling med magnetisk stimulering av hjärnan kan ge glädjen tillbaka

Pressmeddelande   •   Jan 18, 2017 08:12 CET

Jonas Persson årets post-doc stipendiat ska se om magnetisk stimulering kan ge glädjen tillbaka

Patienter som lider av depression eller schizofreni har svårt att uppleva glädje i form av social samvaro eller fysisk njutning, vilket kan leda till likgiltighet och isolering. Jonas Persson, forskare vid Uppsala universitet, är en av årets stipendiater som med stöd av Hjärnfondens postdoktorala stipendium, ska ta reda på vad som händer i hjärnan när man med hjälp av magnetstimulering behandlar symtomet som kallas anhedoni. Det är den första studien i världen som ska pröva effekten av denna typ av magnetisk stimulering hos patienter med schizofreni och depression.

Anhedoni, dvs att sakna förmågan att njuta och inte tycka någonting är roligt är förknippat med ett stort lidande och drabbar personer med psykiska sjukdomar såsom schizofreni och depression. Trots behandling med samtalsterapi och läkemedel finns ofta symtom kvar. Nu vill Jonas Persson och forskarteamet han ingår i ta reda på om magnetstimulering kan ge en bättre behandling än de metoder som finns idag och minska besvären av anhedoni.

- Tack vare den tekniska utvecklingen har vi idag helt nya möjligheter att se vad som händer med hjärnans kemi och kommunikation när man behandlar anhedoni. Kunskap om detta kan leda till att vi ytterligare kan förfina och skräddarsy behandlingar, säger Jonas Persson, psykolog och forskare vid Uppsala universitet.

Vid anhedoni uppstår en obalans i hjärnan under främre delen av pannloberna som gör att man inte längre känner positiva upplevelser. Med behandling av magnetstiumlatorn hoppas man att återställa balansen så att patienten åter igen kan känna glädje.

De 80 patienter som omfattas av den pågående behandlingsstudien, får en magnetstimulator riktad mot huvudet. Med hjälp av två avbildningstekniker, PET, positronemissionstomografi, och MR, magnetisk resonanstomografi, kommer man kunna studera och göra avbildningar för att se vad som händer med obalansen i hjärnan vid behandling med magnetstimulering.

Totalt delar Hjärnfonden ut 8.4 miljoner kronor i form av stipendier, vilket i år ger möjlighet för 18 unga hjärnforskare som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor och delas ut vid en ceremoni i Stockholm den 19 januari. Sedan 1996 har Hjärnfonden delat ut cirka 123 miljoner kronor i postdoktorala stipendier.

- Hjärnfondens utdelning av 8.4 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel demens, stroke eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation.

Årets postdoktorala stipendiater 2017

Jonas Persson, Depression, Schizofreni, Uppsala universitet
Petra Suchankova Karlsson, Beroende, Göteborgs universitet
Erik Studer, Stress, Göteborgs universitet
Mishra Devesh, Ätstörningar, Göteborgs universitet
Anna Stokowska, Stroke, Göteborgs universitet
Eric Thelin, Traumatisk hjärnskada, Karolinska Institutet
Fahimeh Darki, Barnhjärnan, Karolinska Institutet
Carolyn Marks, ALS, Karolinska Institutet
David Conradsson, Stroke, Karolinska Institutet
Fatima Memic, Enteriska nervsystemet, Karolinska Institutet
Caroline Ran, Migrän, Karolinska Institutet
Katarina Tengvall, MS, Karolinska Institutet
Daniel Nätt, Depression, stress, Linköpings universitet
Olof Lindberg, Alzheimers sjukdom och övrig demens, Lunds universitet
Magnus Hansson, Hjärnans funktion, Stockholms universitet
Julia Uddén, Barnhjärnan, Stockholms universitet
Nina Karalija, Alzheimers sjukdom och övrig demensUmeå universitet
Kristoffer Brännström, Alzheimers sjukdom och övrig demensUmeå universitet

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730- 51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se
Jonas Persson, psykolog och forskare vid Uppsala universitet, 0739 - 36 36 26 jonas.persson@neuro.uu.seOm


Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden www.twitter.com/hjarnfonden 

Bifogade filer

PDF-dokument