Bluffakturor kostar hundratals miljoner

Enligt en uppskattning från Svensk Handel omsatte bluffakturor hundratals miljoner kronor under 2014. Det är en klar minskning jämfört med 2011 men fortfarande en betydande kostnad. Det är många gånger småföretagare och kommuner som drabbas hårt. Om dessa pengar hade fått stanna kvar i organisationerna hade det till exempel kunnat generera hundratals nya arbetstillfällen. Nu är semesterperioden här och återigen ökar risken för att bluffakturor slinker igenom eftersom många företag har semestervikarier som sköter ekonomin.

Det är inte enkelt att upptäcka om en faktura är riktig eller inte. Ofta är bolagsnamnen förvillande lika seriösa företagsnamn. Det man kan göra är att kolla upp om företaget finns med på Svensk Handels varningslista. Företag som använder Hogia Ekonomi kan via systemet enkelt hålla koll på listan.

Vilka företag genererar mest klagomål just nu? Enligt Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer är det Bolagsupplysningen. De skickar ut en blankett med uppmaningen att komplettera upplysningar om företaget. Deras logotype är snarlik Försäkringskassans vilket kan vara ett skäl till att många blir mindre försiktiga. Ofta finns det förifyllda uppgifter som är felaktiga eller så saknas det någon uppgift vilket gör att mottagaren vill rätta till det. Med röd text uppmanas man returnera snarast och att portot är betalt. I det finstilta står det dock att man binder upp sig på en kostnad på nära 5000 kr på ett år.

Hjälp till att sprida Svensk Handels varningslista nu inför sommaren så hjälps vi åt att bekämpa denna sommarplåga: www.svenskhandel.se/varningslistan

Om du trots allt skulle få problem med ett oseriöst företag så erbjuder Polisen råd om hur du bestrider en bluffaktura på bästa sätt: Polisen-bestrid bluffakturor

Thor Johnsson, verksamhetsutvecklare på Hogia