Skip to main content

Hälsa, kultur, miljö – tema för höstens Forskarcafé

Pressmeddelande   •   Sep 12, 2016 08:00 CEST

Illustration Maj Persson

Tisdagen 20 september drar forskarcafé igång igen. Temat för höstens fyra föreläsningar är Hälsa, kultur, miljö.
– I valet av ämnesområde har vi korsbefruktat forskarcaféets humanistiska inriktning med flera starka forskningsprofiler vid Högskolan i Borås. Det säger universitetslektor Johan Sundeen som är ansvarig för cafékvällarna.

För tredje terminen i rad arrangeras Forskarcafé en tisdag i månaden. Välkommen att ta en kaffe, lyssna på en spännande föreläsning, och samtala med en forskare. Fyra externa forskare från olika områden kommer att hålla intressanta föreläsningar.

– Vi är glada över att återigen ha lockat en kvartett kvalificerade föreläsare som ska tala om aktuella och intressanta frågor. Jag hoppas att inte bara allmänheten utan också många anställda och studenter ska få upp ögonen för forskarcaféets programpunkter, säger Johan Sundeen.

70 är det nya 50? Kulturella föreställningar om åldrande i populärkultur
Först ut den 20 september är Karin Lövgren, etnolog och medieforskare vid Högskolan i Gävle. Hon har tidigare varit redaktör för antologier som utforskat tanten och flickan som stereotyper och markörer från ålderstillhörighet.

– En del menar att det är inne att vara gammal i dag, och att "old is the new gold" som det tillspetsat formuleras i till exempel reklamsammanhang. Andra framhåller att samtiden är fixerad vid ungdomlighet, säger Karin Lövgren. Under mitt föredrag kommer jag att visa en del bildexempel och diskutera bilder av äldre i populärkulturen.

Karin kommer ställa frågor som: Håller ålderstrappan på att plattas till? Är samtidens äldre yngre än tidigare generationers äldre?

Existentiell hälsa
18 oktober gästas Forskarcafé av professor Ola Sigurdson, som är föreståndare för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. I sitt föredrag ger han filosofiska och historiska perspektiv på hälsa som begrepp.

– Tänk att man kan vara så frisk när man har så många krämpor! Hälsa är inget entydigt fenomen utan har många dimensioner – från fysiska och mentala till andliga och existentiella. Men har de med varandra att göra? Och kan man verkligen vara frisk trots att man är sjuk, frågar Ola Sigurdson.

Skönlitteraturens betydelse för återhämtning vid sjukskrivning
15 november kommer Cecilia Pettersson, universitetslektor vid Göteborgs universitet för att prata om skönlitteratur som medicin. Kan man läsa sig frisk? Vilken litteratur ska man i så fall välja? Spelar det någon roll om man läser på egen hand eller deltar i en terapeutisk läsecirkel? Och hur fungerar den läkande läsningen?

­– Under de senaste decennierna har intresset för sambandet mellan kultur och hälsa vuxit sig allt starkare i det svenska samhället. Det har bland annat resulterat i en mängd olika statliga och regionala satsningar. Biblioterapi, det vill säga användningen av litteratur i syfte att förbättra människors psykiska hälsa, kan ses som ett uttryck för detta intresse. Men hjälper det att läsa? Och vad, när och hur ska man i så fall läsa för att blir friskare? Med utgångspunkt i två nyligen utförda svenska studier av biblioterapi är syftet med denna föreläsning att belysa dessa frågor samt ge en djupare inblick i behandlingsformen biblioterapi, säger Cecilia Pettersson.

Hur kan arkitektur och kultur påverka vår hälsa?
6 december kommer Kristina Sahlqvist, inredningsarkitekt och forskare med lång erfarenhet av offentlig inredning och numera professor emeritus vid Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet.

– Under senare år har åtskilliga forskare från framstående universitet publicerat en rad rapporter i prestigefyllda tidskrifter som tydligt visar att kultur har stor betydelse för människors hälsa, välbefinnande och lärande, säger Kristina Sahlqvist.

– Jag ska tala om hur kultur och miljö kan påverka vår hjärna och hur detta i sin tur kan påverka både hälsa och välbefinnande, fortsätter Kristina. Ny forskning visar att genomtänkt arkitektur, design och sinnesstimulans ökar patienters möjligheter att återhämta sig efter sjukdom, både fysiskt och psykiskt. Det finns samband mellan neurovetenskap och arkitektur och jag utforskar miljöns betydelse vid rehabilitering på sjukhus och söker kunskap och verktyg som kan hjälpa oss att skapa bättre rum för alla.

Forskarcafé

Tid: 17:00
Plats: The Kårner, Yxhammarsg. 9, Borås

Forskarcaféet arrangeras av Högskolan i Borås i samarbete med Folkuniversitetet och Studentkåren i Borås.

Kontakt:
Johan Sundeen, universitetslektor, Högskolan i Borås
Telefon: 033-435 4349
E-post: johan.sundeen@hb.se

-----------------------------------

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har ca 12 400 studenter och drygt 700 anställda.

Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Borås har fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom fyra områden: biblioteks- och informationsvetenskap, människan i vården, resursåtervinning samt textil och mode.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.