Hur blir en högskola hållbar?

Hållbar utveckling är numera ett statligt krav för högskolor och universitet att leva upp till. Men begreppet är komplext. Hur integrerar man alla aspekter av hållbar utveckling i alla delar av sin verksamhet? En ny rapport från Högskolan i Borås försöker ta reda på svaren.

– Vi vill visa modeller för hur man kan jobba med hållbar utveckling på en högskola men också visa begreppets komplexitet. Miljöcertifieringen som Högskolan i Borås har är till exempel bara ett av tre spår som ingår i begreppet hållbar utveckling, berättar Jan Nolin.

Rapporten “The University of Borås as a sustainable university” och är skriven av Jan Nolin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och Björn Brorström, professor i företagsekonomi och rektor vid Högskolan i Borås.

Måste växa fram organiskt

Begreppet hållbar utveckling handlar om ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Genom att koppla ihop de globala målen inom hållbar utvecklings med lokala mål och lokal kompetens, som till exempel högskolans forskare, kan man skapa förändring. Ett exempel på forskning som gynnar utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle i Borås är Innovationsplattform Norrby. Det handlar om hållbar stadsutveckling och inkluderar flera aspekter av hållbar utveckling, såsom social hållbarhet och inkludering.

När en organisation arbetar med hållbar utveckling behövs ett värderingstänk så att integreringen kan växa fram organiskt. Det handlar om tre faser.

– Första fasen är ett uppvaknande där man inser att ”oj, detta är något vi måste jobba med!” och så skapas en massa parallella projekt för att göra olika områden av organisationen mer hållbara. Men det räcker inte, arbete med hållbar utveckling kan inte bedrivas i parallella stuprör – det måste integreras i hela verksamheten.

Att bli en hållbar högskola

Det är integrationen som innebär den andra fasen.

– Det är i denna fas Högskolan i Borås befinner sig just nu, i en reformativ integrationsfas. Med hjälp av den här boken hoppas vi kunna ta oss till nästa fas – den tredje och transformativa fasen där saker börjar landa och vi kan uppnå allt som ingår i begreppet ”hållbar högskola”.

En intressant paradox som Jan Nolin och Björn Brorström tar upp i boken handlar om just integration av hållbar utveckling.

– ”Integration paradox” innebär att medan vi håller aktiviteter och projekt inom hållbar utveckling separata är de tydliga och det är enkelt att visa upp vad vi gör på området. Men vi vill inte ha separata projekt, vi vill ha allt integrerat i verksamheten för att det ska få full effekt. När arbetet blir integrerat blir det också osynliggjort. Detta ägnar vi flera kapitel åt i boken – hur ska vi visa upp det som är integrerat.

Ekonomiska incitament

Universitet och högskolor har som uppgift att hjälpa samhället framåt. Nu är samhället i ett läge där jordens befolkning måste börja leva på ett nytt, mer hållbart sätt. Då spelar forskningen en stor roll för att nå målen.

– Vi tycker att de lärosäten som blir bra på hållbar utveckling ska gynnas genom att få ekonomiska incitament från regeringen, avslutar Jan Nolin.

För mer information:
Jan Nolin, Tfn: 033-435 4336, E-post: jan.nolin@hb.se 

Välkommen på bokrelease

Datum: Onsdag 18 mars
Tid: Kl. 13:30
Plats: Sal M401, Högskolan i Borås