Skip to main content

Matrester blir hållbar och ekonomiskt gynnsam bioplast

Pressmeddelande   •   Dec 17, 2018 08:00 CET

Hur tar vi på bästa sätt till vara på de enorma mängder rester, till exempel apelsinskal efter juicetillverkning, som matindustrin genererar? Pedro F. Souza Filho har i sin forskning letat efter sätt att ta hand om resterna och återanvända dessa för att producera ny mat, djurfoder och bioplaster.

Pedro F. Souza Filho disputerade i slutet av september inom området Resursåtervinning vid Högskolan i Borås med sin avhandling ” Fungi-based biorefinery model for food industry waste” om att hitta bättre processer inom cirkulär ekonomi för matindustrin.

Uppskattningsvis slutar 40 procent av alla livsmedel som avfall vilket innebär avsevärd förlust av produktivitet, energi och naturliga resurser. I sin studie har han gjort fallstudier på fyra sorters avfall från mattillverkningsprocesser som annars skulle slängas: från tillverkning av potatisstärkelse, apelsinjuice, ärtprotein och vetestärkelse.

– Jag lät en speciell, trådbildande svamp växa på de olika avfallen vilket skapade en biomassa. Den såg olika ut på de olika avfallen, förklarar han.

Genom att ta överblivna restprodukter som normalt ska slängas och med hjälp av dessa odla svamp som, i sin tur, genererar proteinrik biomassa kan sedan massan användas och återföras in i produktionscykeln.
Ett exempel är att istället för att dra upp massor av småfisk bara för att mata annan fisk som odlas för matindustrin, kan foder baserat på svampprotein användas som alternativ. På dessa sätt återanvänds det mesta vilket medför en positiv effekt på såväl ekonomi som miljö.

Ett annat exempel är möjligheten att skapa bioplast med hjälp av svamp. Oljebaserad plast, som ju är ett mycket användbart och flexibelt material, förorenar vår miljö och bryts ner väldigt långsamt. Därför är metoder för billigare tillverkning av bioplaster viktiga.

Resultaten av forskningen visar att det kan finnas såväl miljömässiga som ekonomiska vinster att göra på den här sortens svampodling. Det kan minska såväl avfallsflöden som den kemiska syreförbrukningen (COD, mått på den mängd syre som behövs för att bryta ner de organiska ämnen som vatten innehåller) avsevärt men även sänka produktionskostnader.

– Det här är ett väldigt spännande forskningsområde och jag kommer ägna mina resterande månader i Borås åt att forska mer om hur odling på vetestrån kan användas för tillverkning av just bioplast. Sedan återvänder jag hem till Brasilien där jag hoppas få möjlighet att arbeta med liknande lösningar fast med kaktusar som ursprungsmaterial. Det är rätt torrt i Brasilien, så kaktusar har vi gott om, säger Pedro F. Souza Filho och ler.


Fakta
Pedro F. Souza Filho disputerade 28 september vid Högskolan i Borås inom resursåtervinning.

Forskningen har bedrivits inom forsknings- och utbildningsmiljön Swedish Center for Resource Recovery, Högskolan i Borås.

Titel på avhandlingen: Fungi-based biorefinery model for food industry waste: Progress torward circular economy (länk till pdf)
Huvudhandledare: Mohammad Taherzadeh och Akram Zamani

Kontakt
Pedro Ferreira De Souza Filho
Forskare

Sektionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad
Telefonnummer: 033-4354568
E-post: pedro.ferreira_de_souza_filho@hb.se


Text: Erika Danielsson

-----------------------------------

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har ca 11 000 studenter och 730 anställda.

Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Högskolan i Borås har fyra examenstillstånd på forskarnivå inom  biblioteks- och informationsvetenskap, människan i vården, resursåtervinning samt textil och mode.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

By submitting the comment you agree that your personal data will be processed according to Mynewsdesk's <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/about/terms-and-conditions/privacy_policy">Privacy Policy</a>.