Smärta rubbar kroppens balans mellan aktivitet och avslappning

David Hallman, doktorand vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning att personer med långvarig nacksmärta har svårare att varva ner kroppens stressystem och är mindre fysiskt aktiva än andra. Disputationen äger rum den 8 februari.

Det autonoma nervsystemet är ett viktigt stressystem i kroppen och består av två grenar. Det
sympatiska systemet kan liknas vid gasen i kroppen. Vid ökad aktivitet slår hjärtat fortare, blodtrycket och blodflödet ökar.

Den andra grenen är kroppens bromsfunktion som gör att hjärtat slår långsammare och blodtrycket
sjunker. Detta parasympatiska system främjar kroppens återuppbyggnad och förmåga att hantera stress.

Det måste råda balans mellan gas och broms, mellan aktivitet och avslappning. Men långvarig
smärta i muskler kan skapa en stress i kroppen, vilket innebär att den här viktiga balansen rubbas, och det uppstår en obalans i det autonoma nervsystemets reglering.

Nacksmärta försämrar återhämtning under vila. David Hallmans fyra studier – som utförts både i laboratorium och i människors vardag - visar på en minskad parasympatisk aktivitet, alltså mindre broms, under sömn och vila hos dem med långvarig nacksmärta, vilket innebär en försämrad förmåga
till återhämtning.

De visar också en förändrad sympatisk respons under fysisk belastning hos personer med långvarig nacksmärta, med lägre reaktioner på både blodtryck och blodflöde.

Personer med smärta mindre fysiskt aktiva. En annan viktig observation från studierna var att personer med smärta var mindre fysiskt aktiva än de besvärsfria personerna, speciellt på fritiden.

- Vi såg att personer med nacksmärta var inaktiva på fritiden. Otillräcklig fysisk aktivitet kan vara en möjlig förklaring till försämrad stressreglering i kroppen vid långvarig smärta. En förklaring till att de är mindre aktiva kan vara att de inte har energi över till fysisk aktivitet efter arbetet, eller att de undviker att göra något som ökar smärtan, säger David Hallman.

- Det är viktigt med daglig fysisk aktivitet, till exempel att promenera till jobbet, ta trapporna i stället för hissen. En ökad fysisk aktivitet under dagen kan kopplas till en ökad förmåga till återhämtning, exempelvis under sömnen.

David Hallman disputerar den 8 februari, kl 10.00 vid Högskolan i Gävle, hus 33, sal 202, med
avhandlingen "Autonomic nervous system regulation in chronic neck-shoulder pain", med undertitel: "Relations to physical activity and perceived stress".

Opponent är Allan Toomingas, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit Eugene Lyskov, forskare, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.

Det är också möjligt att ta del av disputationen via Adobe Connect.

För ytterligare information, v v kontakta:
David Hallman, doktorand, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, 026-64 84 39