"En jämställd högskola i ett jämställt samhälle kräver handling"

Under våren har en plan tagits fram för hur Högskolan Väst kommer att arbeta med jämställdhetsintegrering - Sveriges huvudsakliga politiska strategi för att nå de jämställdhetspolitiska målen och för att uppnå ett jämställt samhälle.
- Vår handlingsplan för jämställdhetsintegrering är ett viktigt steg för att på allvar påverka strukturer och maktförhållanden som hindrar jämställda villkor i och utanför högskolan, säger rektor Martin Hellström.

JiHU, jämställdhetsintegrering av högskolor och universitet, är ett regeringsuppdrag till alla svenska lärosäten. Beatrice Löfström Sandberg, är högskolans samordnare i jämställdhetsintegreringsarbetet och den som hållit samman planarbetet.
- Tanken och målet med jämställdhetsintegrering är att det ska vara en integrerad och naturlig del i våra processer, där jämställdhetsperspektiv är införlivat i allt beslutsfattande, säger hon.

Varför är detta arbete viktigt för Högskolan Väst?
Prorektor Jan Theliander, som är ledningens representant i högskolans samordningsgrupp svarar på frågan:
- En jämställd högskola i ett jämställt samhälle är ett prioriterat mål som kräver handling från oss och andra samhällsaktörer. Det räcker inte att uttala målet utan vi måste också agera informerat, medvetet och uthålligt för förändring.

Intersektionellt perspektiv på jämställdhet
För Högskolan Väst är det viktigt att jämställdhetsintegreringsarbetet bedrivs utifrån en vidgad förståelse av begreppet jämställdhet.
- Vi använder oss av intersektionalitetsbegreppet vilket innebär att sociala indelningsgrunder, eller maktstrukturer, inte problematiseras var och en för sig. Vi måste se till hur de samverkar - annars blir våra analyser alltför förenklade och generaliserande. Om vi tar kvinnor och män som exempel så är de inte homogena grupper. Det finns skillnader inom grupper som är kopplade till bland annat klass, etnicitet, sexualitet, ålder och kroppsfunktion, förklarar universitetslektor Carina Kullgren, som också ingår i högskolans samordningsgrupp kring jämställdhetsintegreringsarbetet.

Konkretisering av planen
Regeringen har i sin satsning särskilt pekat ut tre prioriterade områden för högskolor och universitet att arbeta med:

• Behovet av att motverka könsbundna studieval
• Förbättra kvinnor och mäns genomströmning i utbildningen
• Ojämställda karriärvägar inom akademin

Utifrån dessa har Högskolan Väst valt att fokusera sitt arbete kring fyra ”piloter”.
- Genom att avgränsa oss i det initiala skedet tror vi på hållbar och långsiktig förändring, säger Beatrice Löfström Sandberg och fortsätter:

- De fyra piloterna planeras inom elkraftsingenjörs- och sjuksköterskeprogrammet samt övriga vårdutbildningar, ett externfinansierat samverkansprojekt rörande nya former av arbetsintegrerat lärande på socialpedagogiska programmet på Campus Västervik samt inom forskarutbildningen.
Jan Theliander fyller i:
-Våra piloter involverar samverkanspartners i verksamheter som vi utbildar för.

Nu när planen är klar, hur går arbetet vidare? 
Varje arbetsenhet på högskolan har nu i uppgift att bryta ner och konkretisera planen utifrån prioriterade fokusområden. 

- Redan nu har flera av arbetsenheterna börjat planera för olika typer av insatser, bland annat rör det sig om kompetensutveckling för personal, utveckling av kommunikationsmaterial och introduktionsutbildning samt samverkansinsatser av olika slag. Och genom pilotsatsningar kommer vi kunna dra erfarenheter och lärdomar som sedan kan generaliseras och användas på hela lärosätet, berättar Beatrice Löfström Sandberg.

Jan Theliander lyfter ett exempel på kompetensutveckling som kommer erbjudas den undervisande personalen.
- Just nu utvecklar vi en högskolepedagogisk kurs i normkritik som kommer ges till hösten. Det normkritiska perspektivet kommer att dels fokusera konkreta pedagogiska metoder för att främja jämlik och inkluderande undervisning, dels relateras till deltagarnas ämnes- och professionsområden. På så sätt blir den anpassad till att stödja de pilotprojekt som kommer att bedrivas inom JiHU-processen.

Beatrice och Carina: Hur ser det ut om fem år – behöver vi fortfarande arbeta med jämställdhetsfrågan då?
- Redan 1994 beslutades propositionen ”Delad makt – delat ansvar” och den har sedan dess använts som det huvudsakliga medlet för att uppnå ett jämställt samhälle. Anledningen till det nuvarande uppdraget – JiHU, är att öka takten och genomslaget på jämställdhetsarbetet inom högskolesektorn. Tack vare JiHU har vi nu en möjlighet att skapa ett mer långsiktigt och hållbart förhållningssätt.

- Om fem år har vi förhoppningsvis en mycket bättre förståelse för ojämställdhet inom akademin samt flera goda exempel på aktiviteter och insatser som bidrar till ökad jämställdhet. Dock kommer vi behöva fortsätta aktualisera och jobba med frågan ett långt tag framöver för att ändra på de föreställningar och strukturer som skapar ojämställdhet.

Du kan ta del av planen här
Här hittar du också de nationella jämställdhetspolitiska målen.