Värdefulla erfarenheter för validering av reell kompetens

Varför är det viktigt att validera reell kompetens och hur kan det göras? Det var huvudfrågorna när ”Nationellt uppdrag kring utveckling av validering (NUKUV) höll en intensiv workshop på Högskolan Väst den 10 december.

– Samarbeten som det här höjer vår kompetens och bidrar till att vi kan gå till handling, konstaterar prorektor Jan Theliander efter mötet.

Under hösten har Malmö universitet, Högskolan Väst och Umeå universitet genomfört varsin workshop på temat ”Hur utvecklar vi validering inom akademin?”

De tre lärosätena deltar i det gemensamma nationella samarbetsprojektet NUKUV. Uppdraget är givet av Universitets- och högskolerådet (UHR). Syftet är att undersöka den europeiska utvecklingen av praxis för validering av icke-formella och informella kompetenser. Man ska också ta reda på hur detta i sin tur kan bidra till att utveckla validering vid svenska lärosäten.

– Fokus i projektet är att öka kompetens och engagemang hos ledning och akademisk personal som arbetar med validering och bedömning av reell kompetens, förklarar Jan Theliander.

Centralt med reell kompetens

Bland deltagarna på mötet på Högskolan Väst fanns Åsa Odin Ekman som är utredare på TCO. Hon slår fast att kompetensutveckling är centralt för de 1,4 miljoner medlemmarna i TCO:s 14 fackförbund.

– Högst prioriterat bland våra medlemmar är att få ökade möjligheter till utbildning och omställning på arbetsmarknaden, säger Åsa Odin Ekman.

Hon konstaterar att det livslånga lärandet har blivit en het fråga av flera skäl.

• Delar av arbetsmarknaden drabbas av kompetensbrist, exempelvis när nyckelpersoner lämnar sina jobb i samband med stora pensionsavgångar.
• Digitaliseringen gör att vissa jobb försvinner samtidigt som nya jobb kommer till, och till de nya jobben behövs ny kompetens.
• Med en kommande lågkonjunktur följer strukturomvandlingar som kan leda till stora förändringar i näringslivet och på arbetsmarknaderna.
• Den tekniska utvecklingen gör att fler människor måste yrkesväxla en eller flera gånger under sina arbetsliv.

– Det behövs system för att möta allt detta med rätt kompetensutveckling, hävdar Åsa Odin Ekman.

Medlemmarnas syn på frågan

TCO har undersökt sina medlemmars syn på kompetensutveckling. Nästan hälften av dem anser att de behöver bygga på sin kompetens inom ett till fem år. 60 procent kan tänka sig att kombinera arbete med utbildning. Lika stor andel ser högskolestudier som det främsta valet.

Jan Theliander anser att Högskolan Västs profil med arbetsintegrerat lärande ligger väl i linje med behoven som TCO:s medlemmar målar upp.

– Väldigt många människor vill bygga på sin kompetens genom studier.

– Men hur räknas kunskaperna som de skaffat sig i arbetslivet när de till exempel söker en kurs på högskolan? Hur bedömer vi deras reella kompetens?

Kompetens från arbetslivet

Faktum är att många personer med arbetslivserfarenhet idag stängs ute från högre utbildning, trots att de har den kompetens som behövs för att klara av studierna. Detta beror dels på dålig kännedom om att de kan komma in på utbildningar genom att validera kompetens från arbetslivet, dels på att högskolornas förmåga att göra sådana bedömningar är dåligt utvecklad.

– Politiken har gett högskolor och universitet i uppdrag att utveckla sitt arbete med reell kompetens, säger Jan Theliander. Dessutom finns det europeiska överenskommelser som Sverige förbundit sig att följa.

– Lärosätena har kommit en bit på väg, men en hel del återstår. Mycket kan högskolorna själva göra, men det behövs också politiska beslut om regelverk och ekonomiska resurser.

Kan agera ändå

Men även i avvaktan på politiska beslut kan saker hända.

– Det märks att vi genom mötena steg för steg har höjt vår kompetens på det här området. Jag ser saker som vi skulle kunna göra redan i morgon.

– En möjlig insats är att utveckla våra egna lärares bedömningskapacitet av reell kompetens. Den kan vi använda för antagningar av grupper som annars inte studerar på högskolor.

Slutrapport till UHR

Måndagens workshop var den sista av de tre inom ramen för NUKUV. Det som händer härnäst är att en slutrapport lämnas till UHR. Detta ingår som en del av en större projektfamilj där reell kompetens är i fokus.

Text och bild: Ulf Axelson