”Vi flydde hit för våra barns skull, nu är vi rädda att förlora dem”

Om konsten att vara förälder i en främmande kultur och om utmaningen att navigera bland okända normer och regler för barnuppfostran. Det var temat för ett intressant seminarium på Restad Gård som arrangerades av Support Group och Högskolan Väst i förra veckan.

”Vi kom hit för att ge våra barn en framtid och har förlorat allt vi hade i våra hemländer. Nu är vi rädda att förlora våra barn också.”

Så beskriver några asylsökande familjer sin förtvivlan över svårigheten att navigera bland svenska värderingar och normer för föräldraskap och barnuppfostran.

– Föräldrarna älskar sina barn och vill deras bästa, men de upplever att deras sätt att uppfostra barn inte är accepterat i Sverige, säger Inam Alghoul. De känner sig som dåliga föräldrar och oroar sig för att barnen ska bli omhändertagna av sociala myndigheter.

– Det uppstår lätt konflikter mellan barn och föräldrar eftersom barnen lär sig om sina rättigheter och om den svenska kulturen i skolan. Medan föräldrarna blir stressade av att sakna kunskaper om svensk kultur och normer för föräldraskap, förklarar Inam Alghoul, projektledare på Support Group.

Föräldrakurser vägleder
För att vägleda och stötta nyanlända föräldrar ordnar Rädda Barnen tillsammans med Support Group på Restad Gård föräldrakurser. Under en tvådagars kurs får mammor och pappor lära sig mer om svenska lagar, normer och kulturella skillnader i barnuppfostran och föräldraskap. Hittills har cirka 200 familjer gått kursen.

Kursen handlar inte om att lära föräldrarna vad som är rätt och fel när det gäller barnuppfostran. Tanken är att de nya insikterna ska hjälpa dem att hitta en ny uppfostringsstil och få dem att känna sig trygga i föräldraskapet.

– Vi har lagt stor vikt vid att båda föräldrarna ska vara med på kurserna och det uppskattas inte minst av papporna. En pappa konstaterade att det här var första gången han kunde prata om barnuppfostran med andra föräldrar. Det är annars något som många tycker att de ska klara av på egen hand, berättar Adnan Abdul Ghani, projektledare på Rädda Barnen.

Studie om föräldraskap i nio länder
Ett 30-tal föräldrar som bor på Restad Gård kom för att lyssna och diskutera frågor om föräldraskap. På plats fanns även socialarbetare, barnpsykologer, personal från Elevhälsan och inom vård och omsorg. Emma Sorbring, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst, berättade om ett internationellt forskningsprojekt om barnuppfostran och föräldraskap som hon deltar i.

– I studien intervjuas barn och föräldrar i nio länder om deras syn på barnuppfostran, berättar Emma Sorbring. Totalt ingår 1400 familjer i länderna Colombia, Filippinerna, Italien, Jordanien, Kenya, Kina, Sverige, Thailand och USA.

– Tanken är att undersöka vilka kulturella skillnader och likheter som finns mellan föräldrars och barns syn på barnuppfostran. Här handlar det dock om att vara förälder i sitt hemland, inte om att vara förälder i en annan kultur.

Kulturskillnader skapar familjekonflikter
Forskningsprojektet startade 2008 då barnen var åtta år och pågår fram till 2021 när barnen fyllt 21 år. Emma Sorbring resonerade också kring hur kulturskillnaderna i ett nytt land påverkar hela familjen.

– Barnen tar med sig nya kulturella värderingar hem till sina föräldrar. Föräldrarna lär sig nya saker via barnen men det kan också skapa en del tuffa konflikter. Vardagskonflikter är ju något som förekommer i alla familjer oavsett om de migrerat eller ej.

– Konflikter är en del i barnets utveckling och lär barn och ungdomar att argumentera och att hantera konflikter. Men ibland kan det vara svårt att som förälder veta om det är en vardagskonflikt eller en djupare värdekonflikt.

– Erfarenheter från andra föräldrautbildningar är att tryggheten hos föräldrarna ökar när de lärt sig vad föräldraskap innebär också i det nya hemlandet.

Information om svenska skolsystemet
Helena Korp, forskare och lärare på Högskolan Väst, berättade om hur det svenska skolsystemet är upplagt och om utmaningarna när det gäller att validera nyanlända barns kunskapsnivåer.

– En del barn kan ha kunskaper inom exempelvis matematik, även om de inte har gått i skola. Det gäller att hitta rätt nivå på deras undervisning så att den blir meningsfull, förklarade Helena Korp.

Avslutningsvis fick publiken diskutera föräldrafrågor med varandra över en kopp kaffe.

Nöjd med samarbetet
Adnan Abdul Ghani var mycket nöjd med seminariet och konstaterade att uppslutningen var god trots att många familjer i området drabbats av sjukdomar.

– Vi uppskattar verkligen samarbetet med Högskolan Väst. Det är viktigt att få ett forskningsperspektiv på frågor som vi arbetar med inom Support Group. Dagens övning är dessutom den första i en rad seminarier som vi ska genomföra tillsammans med Högskolan Väst. 

Text och foto: Christina Axelson