Gå direkt till innehåll
Invandrarföretag anställer fler och växer snabbare – trots mindre stöd från samhället

Pressmeddelande -

Invandrarföretag anställer fler och växer snabbare – trots mindre stöd från samhället

Invandrare anställer fler än svenskägda företag. Deras företag är också mer benägna att växa och är därför viktiga aktörer i samhället för fler arbetstillfällen. Men tillväxtpotentialen tas inte tillvara, invandrarna får mindre stöd från samhället.

Villkoren är ojämlika och Sverige behöver bli bättre på att se skillnad som en tillgång, enligt Thomas Winman, pedagog och integrationsforskare på Högskolan Väst.

-  Vi är dåliga på att uppmärksamma invandrare som entreprenörer, trots att personer med utländsk bakgrund oftare är entreprenörer och egna företagare. Tyvärr får utrikes födda ofta sämre rådgivning och har större problem att hitta finansiärer. 

Thomas tycker det är problematiskt att prata om invandrare som en homogen grupp som man försöker ge bestämda egenskaper. 

-  När vi betonar det som är annorlunda och försöker kategorisera utifrån det, glömmer vi att våra egna gränssättningar utgår ifrån våra normer. Det gör att den egna reflektionsförmågan minskar.

-  I Sverige existerar en etnocentrism, där vi värderar alla andra kulturer utifrån vår egen och där de andra ofta anses vara sämre. Fokus ligger fortfarande på vad de invandrade personerna inte kan, istället för att se till vilka tillgångar de för med sig, säger Thomas.

Anledningen till att många invandrare startar eget företag är ofta att det är vägen till försörjning. I Trollhättan till exempel råder en extremt hög arbetslöshet bland invandrare, samtidigt som 37% av alla företagare i Trollhättan är födda utanför Sverige.

Gemensamt för invandrares företag är att de återfinns i branscher där det är relativt lätt att ”ta sig in” som kaféer, restauranger och transportbranschen. Samtidigt finns en stor potential även inom andra branscher.

-  Produkter som får och lammkött importeras samtidigt som mycket jordbruksmark läggs i träda. Även många grödor som kan odlas i Sverige importeras, varför? Man ser sig inte i ett globalt perspektiv och att det finns en enorm potential.

Enligt Thomas Winman måste vi ändra förhållningssätt och perspektiv. Idéer måste planteras tidigt, redan i skolan.

-  Integration är inte en etnisk fråga utan en konkurrensfråga för Sverige och vårt näringsliv. Ökad globalisering ger andra kulturella och sociala förutsättningar.

För mer information, kontakta Thomas Winman: e-post: thomas.winman@hv.se, telefon:0520-22 39 43, mobil:0733-97 50 95

Ämnen

Kategorier


Högskolan Väst i Trollhättan är ledande i landet på arbetslivsnära utbildning. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL, i utbildning och forskning och vi har regeringens uppdrag att utveckla modeller för AIL. Aktiv samverkan med omvärlden är därför en självklarhet för oss.

Kontakter

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
Maria Derner

Maria Derner

Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06
Stefan Kudryk

Stefan Kudryk

Presskontakt Kommunikatör, PR 0739-01 34 55

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande, AIL, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 14 000 studenter och 750 anställda.