Gå direkt till innehåll
Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen  med digital teknik

Pressmeddelande -

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Digitaliseringen i den svenska skolvärlden har pågått i decennier. Det finns tydliga krav på att digital teknik ska integreras i undervisningen och från och med juli 2018 skärps kraven. Under flera år har stora investeringar gjorts inom digital teknik i skolvärlden. Ändå beskrivs ofta förändringsarbetet som trögt, enligt Sara Willermark, doktorand i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst, som försvarade sin avhandling den 9 februari.

– Lärare har stor handlingsfrihet när det gäller att utforma sin undervisning och pedagogik, säger hon. Det varierar stort mellan klassrummen när det kommer till digitalisering. Det finns eldsjälar som brinner för att undervisa med stöd av digital teknik. Men många lärare tycker att omställningen är problematisk eftersom de anser att de saknar användbar kompetensutveckling och tydliga direktiv om hur den här utvecklingen ska gå till.

Studerade nordiskt utvecklingsprojekt
Sara startade sin forskning 2013 med att följa ett treårigt skolutvecklingsprojekt där 60 grundskolelärare från Sverige, Norge och Danmark tillsammans med 32 forskare utvecklade digital didaktisk design tillsammans. De tog fram nya undervisningsaktiviteter inom olika ämnen med stöd av digital teknik. Genom att engagera sig i lärarnas arbete och göra deltagande observationer, intervjuer och analyser fick Sara fram bilder av hur lärprocessen såg ut. Hon fördjupade sig sedan i vilka möjligheter och utmaningar som lärare möter i den här typen av utvecklingsarbete och hur utbildningsinsatser kan utformas för att ge lärarna ett bra stöd.

Tidskrävande utvecklingsarbete
En av hennes slutsatser är att lärarnas utvecklingsarbete måste utgå från de behov och förutsättningar de har i vardagen.

– Flera av lärarna som jag har intervjuat vill ha utbildningsinsatser på sin arbetsplats. Både för att bli bekväma med tekniklösningarna som finns på skolan och för att sedan kunna omsätta pedagogiska idéer i praktiken.

– En annan slutsats är att utvecklingsarbetet är tidskrävande. Lärarna behöver få tid att utveckla, experimentera och reflektera över sin egen undervisning över tid. Fokus bör ligga på hur den digitala tekniken kan användas för att stödja pedagogiska och ämnesmässiga mål. Dessutom behöver skolan utveckla metoder för att kontinuerligt följa upp och stödja utvecklingsarbetet.

Verktyg för skolans ledare
I avhandlingen presenterar Sara en rad rekommendationer för hur man kan utforma utbildningsinsatser så att lärarna får ett bra stöd när de utvecklar sin undervisning med digital teknik utifrån ett tekniskt, pedagogiskt och ämnesmässigt perspektiv.

– Det är rekommendationer som skolledningar och politiker kan ta del av. Jag är också kapitelförfattare till en nyutgiven populärvetenskaplig bok som riktar sig till lärare och lärarstudenter som vill ha stöd och tips. Boken heter ”Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö” och finns att köpa på www.gleerups.se.

Elevernas förväntningar
Sara är övertygad om att digital teknik blir en ännu mer naturlig del av skolans undervisning inom en snar framtid.

– Skolan bör spegla samhällsutvecklingen och eleverna har förväntningar på att skolan använder digital teknik eftersom den är en naturlig del av deras liv.

Inspirerar blivande lärare
Nu när forskningsprojektet är slutfört kan Sara fortsätta att inspirera blivande lärare att använda digital teknik i undervisningen. Hon kommer precis som tidigare att undervisa på Högskolan Västs lärarutbildningar. Åtminstone tills hon är redo för ett nytt forskningsprojekt.

Avhandling:Digital didaktisk design. Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola.

Kontakt: Sara Willermark, sara.willermark@hv.se, 0520-22 35 54

Text och foto: Christina Axelson

Ämnen


Högskolan Väst i Trollhättan är ledande i landet inom arbetsintegrerat lärande, AIL, och vi har regeringens uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel mellan akademi och omvärld.

Kontakter

Anna Hallberg

Anna Hallberg

Presskontakt Pressansvarig kommunikatör 0733-97 50 92
Maria Derner

Maria Derner

Presskontakt Kommunikationschef 0739-01 33 06
Stefan Kudryk

Stefan Kudryk

Presskontakt Kommunikatör, PR 0739-01 34 55

Högskolan Väst – Arbetsintegrerat lärande

Högskolan Väst i Trollhättan är en högskola som erbjuder arbetslivsnära utbildningar i modern studiemiljö. Vår profil är arbetsintegrerat lärande, AIL. Vi är övertygande om att kunskap och utveckling bäst skapas i mötet mellan akademi och omvärld. Högskolan har regeringens särskilda uppdrag att utveckla AIL. Med arbetsintegrerat lärande i utbildning och forskning utvecklas ny, relevant och samhällsnyttig avancerad kunskap i samspel med omvärlden. Tillsammans förändrar vi.

Högskolan Väst har ett brett utbildningsutbud, gott söktryck och studenterna har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Forskningen vid Högskolan Väst är profilerad mot produktionsteknik, AIL samt barn- och ungdomsvetenskap, och genomförs i samverkan med det omgivande samhället. Högskolan finns centralt i Trollhättan med 13 000 studenter och 750 anställda.