Skip to main content

Hedersbrott är något specifikt – generalisera inte

Nyhet   •   Jan 20, 2017 13:40 CET

I ett samarbete med organisationerna Kvinnors Nätverk och TRIS (tjejers rätt i samhället) skriver Humanisterna ett debattinlägg om hedersbrott.

Hedersproblematiken är komplex och det var länge svårt att få en generell acceptans för dess existens. En av de främsta orsakerna var en rädsla att det skulle peka ut minoritetsgrupper och elda på främlingsfientlighet. Det finns ett stort behov av att uppmärksamma det specifika med hedersrelaterat förtryck och våld, i syfte att utsatta personer ska få stöd och att samhällets insatser ska vara individuellt anpassade.

Det är glädjande att det under de senaste cirka femton åren har gjorts stora framsteg när det gäller arbetet mot hedersbrott. Många utsatta personer som tidigare inte fick hjälp, uppmärksammas idag på ett annat sätt av samhället. Men detta behöver vara ett ständigt pågående arbete, där centrala aktörer som polis, socialtjänst och skola behöver kunskap, rutiner och resurser för att hantera problematiken.

Vi ser dock med växande oro på generaliseringar som förekommer i diskussionen om hedersrelaterat förtryck och våld. Det avgörande kriteriet för hederskultur kan inte vara att förövaren har en viss bakgrund, etnicitet, religion eller ens att det finns hedersnormer i familjen eller släkten.

Hedersbrott ska behandlas som något specifikt.

Vad har vi för kriterier för att stämpla ett mord som ett hedersmord? Det är viktigt att fokusera på det som särskiljer hedersmord från andra mord inom nära relationer. Nämligen den kollektivistiska strukturen i samspel med hedersrelaterade värderingar. Detta kollektiva uttryck är centralt för hedersbrott.

Tyvärr används begreppet ibland slarvigt i media och av en del debattörer. Det förekommer både generaliserar och förenklingar, vilka gör att det kan förlora sin specifika innebörd. Detta gör det svårare att komma åt problematiken och hjälpa de utsatta.

Ulf Gustafsson
Förbundssekreterare, Humanisterna