Skip to main content

"Gentrifiering är inte utveckling - det är uteslutning"

Nyhet   •   Okt 17, 2016 10:00 CEST

Michael Ziehl från nätverket Rätten till staden i Hamburg. Foto Cecilia Köljing

Göteborg är en stad i förvandling. Men vilka måste ge plats åt en växande stadskärna?

– Gentrifiering ses ofta som ett välkommet fenomen inom urban utveckling. Men det är inte utveckling, det är uteslutning, säger tyska forskaren Michael Ziehl som har sett en liknande förvandling i Hamburg och engagerat sig i nätverket Rätten till staden.

Hamburg är en växande stad som har varit i ständig förvandling sedan 1980-talet. Det var en av de första städerna i Tyskland som började styras som ett företag vilket har skyndat på en gentrifieringsprocess. Det sade aktivisten, forskaren och arkitekten Michael Ziehl från HafenCity University i Hamburg som nyligen var inbjuden till Göteborg för att hålla en föreläsning i seminarieserien CRUSH Talks.

Hyrorna steg snabbt

I slutet av 1980-talet började Hamburg se sig själv som ett varumärke. Marknadsföring blev viktigare än stadsplanering och man började uppgradera innerstaden och lägga pengar på ikonbyggnader och stora evenemang.

Kommunledningen ville locka till sig investerare och kapital utifrån. Men staden ville också bli hemstad nummer ett för konstnärer, entreprenörer och kulturarbetare för att skapa en prägel av kreativitet. Man letade efter områden som kunde bli de nya konstnärskvarteren. Stadsdelar som Ottensen, St Georg, St Pauli och Schanzenviertel gentrifierades och hyrorna steg snabbt.

År 2009 vändes blickarna mot ön Wilhelmsburg. Den ligger söder om floden Elbe och var länge bortglömd av stadsplanerare, mycket på grund av sitt dåliga rykte. Stadsplanerarna tog fram en logga och en slogan: Jump over the Elbe. Nu var Wilhelmsburg inte längre ruffigt utan det nya coola området för unga, konstnärer och andra progressiva.

– Bilden byttes direkt. Det var kolonialisering, det fanns inget intresse av att utveckla området inifrån, säger Michael Ziehl.

Boende är en mänsklig rättighet

Utvecklingen i Wilhelmsburg blev startskottet till nätverket Rätten till staden (Right to the City Movement). Nätverket har sedan dess motarbetat kommunens planer genom protester, aktioner och husockupationer och vill skapa en stad där alla grupper får plats.

– Gentrifiering är inte en naturlig process utan skapad av marknaden. Ska boende verkligen organiseras utifrån marknadsprinciper? Det tycker inte jag. Ingen borde kunna göra vinst på någon annans boende. Boende är en mänsklig rättighet.

Michael Ziehl understryker att Rätten till staden är ett nätverk snarare än en rörelse. Det utgörs av en massa skilda initiativ som kom samman och dess bredd har alltid varit dess styrka.

– Vi har aldrig haft ett spikat manifest. Tanken är att nätverket ska vara diversifierat och använda ett brett spektrum av verktyg och strategier beroende på om du är till exempel konstnär, aktivist eller forskare. Men vi kan alla identifiera oss med sloganen Rätten till staden. Det handlar om att alla har rätt att bo där de vill och har rätt att delta i stadens utveckling.

Älvstaden har inspirerats

Hamburg är likt Göteborg en hamnstad som delas av en älv. Städerna påminner om varandra i flera avseenden och projektgruppen bakom Älvstaden har rest till Hamburg för att inspireras.

Sociologen och gentrifieringsforskaren Catharina Thörn vid Göteborgs universitet är en del av forskarkollektivet CRUSH och har drivit ett forskningsprojekt om Älvstaden. Hon reste i projektgruppens fotspår till Hamburg och träffade samma tjänstemän. Hon menar att man verkligen kan känna igen riktningen när man ser planerna för Göteborg.

– Jag ser absolut samma utveckling här. Det är renoveringar med stora hyreshöjningar, inte bara i bostadshus utan även gällande ateljéer och butiker. Hamburgs innerstad är egentligen mer gentrifierad än Göteborg. Men det är samma tendenser och den här stora omvandlingsprocessen som Göteborg nu står inför har Hamburg redan gått igenom.

Hon menar att vi kan lära oss mycket av nätverket Rätten till staden. Deras styrka var att de gick samman.

– Vissa kamper måste föras lokalt, men om vi även går samman kan vi visa att det här inte bara är en kamp för boende i Vita Björn eller Pennygången eller för konstnärerna i Sockerbruket. Det är en större fråga som handlar om tillgången till staden och åt vilket håll den ska utvecklas. Tillsammans blir vi mycket starkare än den som ensam försöker diskutera med sin fastighetsägare. Vi kan lyfta frågan på ett annat sätt.

CRUSH Talks

CRUSH Talks är en seminarieserie i samarbete mellan forskarkollektivet CRUSH (The Critical Urban Sustainability Hub) och Hyresgästföreningen. Under hösten hålls ytterligare två seminariekvällar på temat bostadsaktivism och stadsutveckling. Träffarna hålls på Arena Första Lång.

Text och foto: Cecilia Köljing

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy