Hyressättningen är inget hinder för bostadsbyggande

I den pågående debatten om bostadskrisen har flera politiker pekat ut hyressättningen som ett hinder för ökat bostadsbyggande. Men de som nu efterlyser marknadshyror har gått på två vanligt förekommande myter om hyresbostäder: att de inte är lönsamma och att det inte går att komma överens om hyror.

I måndags inleddes de av regeringen initierade samtalen för att lösa bostadskrisen. Samtalen har fått upp bostadsfrågan på dagordningen och nu debatteras bostadsbyggande mer än någonsin. En del politiker och debattörer har efterfrågat marknadshyror för nybyggda hyresrätter, men enligt Mårten Gulin (förhandlingschef på Hyresgästföreningen region Aros-Gävle) är hyressättningen inte ett hinder för bostadsbyggande.

-En förhandling är alltid en förhandling och vi försöker bidra till så rimliga hyror som möjligt, men vi kan också se att de presumtionshyror som vi är med och kommit överens om garanterar en god lönsamhet för fastighetsägaren, förklarar Mårten Gulin.

Myten om den olönsamma hyresrätten

Tyvärr sprids just nu myten om att orsaken till att det byggs för få hyresrätter är bristande lönsamhet och att marknadshyror är lösningen. Resonemanget är enkelt; om det bara var högre hyror och mer lönsamt att bygga hyresrätter skulle byggandet få fart. Men det är inte så enkelt. Redan idag är det mycket lönsamt att bygga hyresrätter.

Statistik från IPD Svenskt bostadsindex visar att totalavkastningen för bostadsfastigheter under de senaste tolv åren legat på i snitt 7,6 procent per år. Bostäder är den fastighetstyp som gett bäst avkastning. Mårten Gulin konstaterar att det förmodligen aldrig varit lönsammare att äga och förvalta fastigheter än nu. Avkastningen är rekordhög, räntorna rekordlåga och vinsterna har aldrig varit större.

Samtidigt är de lägenheter som byggs idag alldeles för dyra för människor med normala inkomster. Det behöver byggas fler lägenheter för hushåll i de breda inkomstgrupperna. En ensamstående person med en bruttoinkomst på 23 000 kr/mån måste också klara sina boendekostnader.

- Problemet med nya hyresrätter är inte att de ger dålig lönsamhet eller att de är för billiga. Tvärtom har dagens nybyggda hyresrätter ofta hyror som få klarar av att betala. Att göra dem ännu dyrare ger knappast någon lösning på bostadsbristen, förklarar Gulin.

Varför byggs det då inte tillräckligt med hyresrätter?

När Hyresgästföreningen för tre år sedan frågade 13 byggbolag vilka de främsta hindren för att bygga fler hyresrätter var svarade bara två att hyressättningen var ett problem. Istället angav bolagen höga bygg- och produktionskostnader, kommunal markpolitik, dålig planberedskap och obalansen mellan upplåtelseformerna som några av de främsta hindren för ett ökat byggande av hyresrätter.

Även svårigheten att få lån för att finansiera hyresrättsprojekt var en av de hinder som angavs av bolagen. Det har fått Hyresgästföreningen att föreslå en statlig direktutlåning till hyresrättsbyg­gande för att skapa gynnsamma finansierings­förutsättningar.

Statlig direktutlåning skulle kunna vara ett komplement till ett investeringsstöd. Ef­tersom bostadsbyggandet kan jämföras med annan infrastruktur är det rimligt att staten tar ansvar för goda finansieringsmöjligheter. En statlig direktutlå­ning till hyresrätter skulle också kunna villkoras på samma sätt som investeringstimulansen, det vill säga med en rimlig och långsiktigt hållbar hyresnivå.

Bara offentliga investeringar kan garantera bostad åt alla

Mårten Gulin är tydlig med att problemet inte är att nybyggda bostäder är för billiga. Problemet är att de som saknar bostad inte har råd att efterfråga de få och dyra hyresrätter som finns tillgängliga. Lösningen på det problemet är inte att släppa hyressättningen fri. Lösningen är ökade offentliga investeringar som kan överbrygga marknadens misslyckanden och få fart på byggandet av bostäder med rimliga hyror.

- Bostadskrisen gör det nödvändigt att politikerna sätter ideologin åt sidan och i praktisk handling visar att det finns en politisk vilja och målsättning att säkra goda bostäder för alla oavsett inkomst och härkomst, avslutar Gulin.