Skip to main content

Forskarintervju: Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Nyhet   •   Jan 17, 2018 15:36 CET

Lärare är positiva till inkluderande undervisning men samtidigt medvetna om svårigheten att få till det i praktiken. Kollegialt samarbete och differentiering i undervisningen är några av nycklarna, konstaterar Elaine Kotte som utforskat lärarteam som strävar efter inkluderande lärmiljöer.

Varför blev du intresserad av ämnet?
Jag har undervisat som specialpedagog i många år, både på grupp- och individnivå. Intresset för inkluderande undervisning väcktes när jag arbetade med två elever som var individintegrerade i sina respektive klasser och märkte hur svårt det var för dem att delta i lektionsarbetet på egna villkor.

Vad handlar avhandlingen om?
Om hur läraren uppfattar lektionsplanering och lektionsarbete med intentionen att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen.

Avhandlingen bygger dels på en enkätundersökning riktad till alla lärare vars skolor deltog i ett nationellt FoU-program om inkluderande lärmiljöer organiserat av Ifous, dels på en fallstudie med nio lärare från tre olika grundskolor som strävar efter att inkludera samtliga elever i klassrumsundervisningen. Jag har tagit del av och analyserat de här lärarnas exempel på lektionsplaneringar och lektionsarbete, som de ansåg vara inkluderande utifrån ett elevperspektiv.

Jag har även följt lärargrupperna som träffats kontinuerligt och diskuterat sin praktik, planering och materialval men även kollegialt stöttat och återkopplat varandras arbeten.

Samtliga lärare arbetar på skolor som deltog i Ifous FoU-program som startade med syfte att främja utvecklingen av och stärka kunskapen om en inkluderande skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?
Att lärarna har en positiv inställning till inkluderande undervisning och sätter stor vikt vid den demokratiska aspekten beträffande samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen genom ett utbyte av socialt och kunskapsmässigt lärande. Samtidigt är lärarna medvetna om att detta är svårt att genomföra i praktiken. De uppfattar ett dilemma att inte räcka till.

Lärarna behöver en rad stödjande strukturer såsom tillräckligt med tid för kollegialt samarbete, lektionsplaneringar som tar hänsyn till elevers skilda förutsättningar, tillgång till lämpligt material med mera. Vidare behövs också ett tydligare samarbete med specialpedagoger. Ämneslärare behöver även kunskap om vad specialpedagogik kan innebära för enskilda elevers behov av särskilt stöd. Lärarna i undersökningen menar att kollegialt samarbete med lärare i skilda skolämnen är värdefullt just för att de möter eleverna i olika kunskapsområden och sammanhang, vilket bidrar till en mer mångfacetterad bild av eleverna.

Inkluderingsbegreppet, vilket kan betyda olika saker för olika personer, behöver diskuteras i lärarkollegiet. Tre inkluderande strategier framträder i fallstudien:

En balansering i kunskapsförmedlingen där lärarna kombinerar sin ämneskompetens med ett positivt synsätt om inkluderande undervisning.

I den här strategin ingår att som lärare vara nyfiken och pröva olika didaktiska idéer och metoder men även att göra eleverna medvetna om att deras lärande, inställning och agerande har stor betydelse för hela gruppen.

Den andra strategin – navigering bland elevers förutsättningar genom en differentierad undervisning – innebär att variera lektionssituationer, lektionsuppgifter och undervisningsmaterial som en bärande pedagogisk princip. Den tredje strategin, beredskap i lektionsarbetet, handlar om att vara medveten om samtliga elevers förutsättningar och utifrån dem planera och genomföra en lektionsundervisning där samtliga elever kan delta. Det här är givetvis ingen lätt uppgift då undervisningen behöver innehålla flera nivåer för att passa alla elever, från de som självständigt hinner med lektionsuppgifterna till elever som är i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?
Att lärarna är så positiva till inkluderande undervisning. Nu deltog ju samtliga skolor i min forskning i Ifous program men jag blev ändå glatt överraskad av deras inställning. Jag slogs också av lärarnas insikter och kunskaper – de kan mer än de tror!

Vem har nytta av dina resultat?
Forskare, skolpolitiker, lärare, specialpedagoger, lärarutbildare och skolledare. Men även alla som är intresserade av inkluderande undervisning.

Du har ju gjort ditt avhandlingsarbete inom ett av Ifous FoU-program. Vilka fördelar eller nackdelar förde det med sig?
Fördelarna var många, inte minst att jag kom i kontakt med lärare som genom programmet arbetade med frågan på ett aktivt och välorganiserat sätt tack vare Ifous program. Genom Ifous fick jag också ett värdefullt kontaktnät. Jag ser faktiskt inga nackdelar. Det skulle i så fall vara att skolorna ligger långt ifrån där jag bor. Skämt åsido, i dag är jag tacksam att jag fick komma till de här skolorna och lärarna, det hade jag inte gjort annars.

Elaine Kotte disputerade 8 december 2017 vid Malmö universitet med avhandlingen ”Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv”. Du hittar hennes avhandling här.

Läs mer om Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer 2012-2017 här.

Text: Susanne Sawander
Bild: Karin Hermansson

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera