Replik: Forskningsbrist visar att Ifous behövs som ”maktfaktor”

I senaste numret av Lärarnas tidning publiceras en granskning av Skolportenkoncernen där Ifous AB ingår som ett av tre bolag. Artikeln bygger i huvudsak på korrekt återgivna fakta men i några avseenden vill jag kommentera den kritik som förs fram.

I artikeln framställs Ifous som en betydande maktfaktor med tolkningsföreträde när det gäller vilken forskning som skolhuvudmän ska basera sin utveckling på. Detta, menar man, leder till att mer kundorienterad forskning premieras medan mer kritisk forskning förbises.

Det stämmer att en av de viktiga utgångspunkterna för Ifous är att utgå från skolhuvudmännens behov vid val av tema och forskningsinriktning för sina FoU-program. Det är sedan länge känt att den praktiknära forskningen inom det utbildningsvetenskapliga fältet varit eftersatt. Det betyder att den forskning som kan vägleda de professionella i skolan när det gäller metoder, arbetssätt och bedömningar i relation till barns och elevers utveckling och lärande, är mycket begränsad och forskningsanslagen små.

Att då Ifous genom sin medierande funktion gör det möjligt för skolhuvudmän att gå samman och själva gemensamt finansiera forskningsinsatser inom områden där de identifierar behov, har jag svårt att se som något negativt. Om det är det som menas med att vara en maktfaktor så är gärna jag och mina sex medarbetare en sådan maktfaktor. Det behövs uppenbarligen en aktör som stimulerar FoU-samverkan och praktiknära forskning.