119 opererade barn under intensiv vecka på Madagaskar

119 nya leenden – det är resultatet av Operation Smiles senaste uppdrag på Madagaskar. Den svenska plastikkirurgen Petra Peterson har just kommit hem och fick samma morgon åka direkt till jobbet på Karolinska Universitetssjukhuset för att operera.

-  Ja, det var bara att åka direkt till jobbet, man vill helst inte ställa in operationer för de patienter som är inplanerade, säger Petra Peterson under en lunchpaus.

Kontrasten till vardagen på Karolinska är förstås slående. Det svåraste när man är ute på fältet är att man ibland måste säga nej till patienter –  för att patienten kanske har en infektion i kroppen eller väger för lite, men också för att det helt enkelt inte finns tid att hinna med alla som kommer.

-  En 29-årig kvinna har jag svårt att släppa. Hon hade gomspalt och vi var tvungna att säga nej till henne av tidsskäl. Hon blev förstås väldigt ledsen, men när vi sedan hittade en lucka för henne i schemat kom hon inte till sjukhuset i tid på operationsdagen, otroligt sorgligt. Men vi hoppas kunna operera henne nästa gång vi är på plats, berättar Petra.

Kanske har ändå kvinnan möjlighet att få hjälp tidigare. Madagaskar håller sakta på att bygga upp en kompetens inom denna typ av kirurgi:

-  Vi hade turen att få jobba ihop med en lokal kirurg från huvudstaden, professor Lalatiana, som också är rektor på universitetet och utbildar deras ST-läkare.  Han var mycket duktig men också intresserad att lära sig nya tekniker att operera. 

Petra berättar att sjukhuset som de opererade på hade sin operationssal för akuta fall öppen när Operation Smile var på plats, och många läkare och sjuksköterskor kom in för att nyfiket följa dem i deras arbete.

För Petra var uppdraget i Madagaskar det första som ackrediterad kirurg. Tidigare har hon varit i Rwanda som observatör och då fått jobba bredvid en annan kirurg.

-  Det kändes jättebra, jag kände mig trygg. Vi jobbar ju i operationssalar med flera bord och då finns det alltid en kollega som man kan fråga om det skulle vara något. Man hjälper varandra.

Och trots att arbetet i fält är intensivt och krävande vill hon gärna åka ut snart igen.

-  Jag skulle kunna åka nästa vecka om det gick. Men nu har jag två barn hemma och min forskning som jag vill fortsätta med, så jag är glad om jag kan åka två gånger om året, säger Petra Peterson innan hon skyndar vidare till nästa patient som väntar.