Upprop för estetiska ämnen i gymnasieskolan

Regeringens proposition om att återinföra ett gymnasiegemensamt estetiskt ämne på gymnasiet saknar idag politiskt stöd. Gymnasieelever fråntas sin möjlighet att utveckla sin kreativitet och sina kunskaper inom musik, bild, dans och teater. Vi vill med detta upprop uppmana alla riksdagens ledamöter att ta sitt ansvar och rösta för alla elevers rätt till estetiskt uttryck!

Under tre dagar har barn och ungdomar, lärare, danskonstnärer, rektorer, danslärare, kulturskapare, forskare, beslutsfattare och näringslivet mötts för inspiration, kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande vid den sjätte nationella Dans i skolan-biennalen 2018 inklusive nordisk forskningskonferens ”Mer dans i skolan!” arrangerad i Skellefteå och Piteå 7–9 maj.

Såhär säger några av deltagarna:

”Vi klarar oss inte utan dans!”

”Genom dansen kan jag uttrycka vad jag inte kan säga”

”Dansen är ett internationellt språk”

”Kroppen är mitt verktyg och när jag dansar kommunicerar jag så mycket mer än ord”

Dans är kommunikation.

• Dansen ger barn och ungdomar möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder och känslor, både som individ och grupp.
• Dans stärker motoriken och ger ökad kroppsmedvetenhet.
• Dans är glädje! Det är roligt att dansa!
• Dans är ett eget kunskapsområde och ger eleverna utsökta möjligheter till lärande i till exempel historia, matematik och språk.
• Dans ger barn och ungdomar stärkt självkänsla.
• Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet.

Estetiska ämnen, där eleverna stimuleras att uttrycka sina egna idéer, tankar och känslor behöver fortsatt stöd i skolan. Skolan når alla barn, även de som inte har möjlighet att välja att möta konst och kultur på fritiden. Därför är det viktigt att skolan ger alla elever möjlighet att möta estetiska ämnen som har stor betydelse för barn och ungdomar när det gäller att stärka den egna identiteten och våga ta plats i samhället och mötas över språkgränserna.

Eva Bojner Horwitz med lång forskarerfarenhet inom dans, beskriver hur dansen kan bidra till ökad empati genom att påverka känsloavläsning - en viktig del i vår kommunikation som hjälper oss att skapa sociala kontakter och avläsa tidiga signaler på ohälsa. Dans kan också påverka inlärning och minska smärta. ”Dansrörelsen skapar medkänsla, kreativitet och medvetenhet – en förutsättning för tillitsfulla sammanhang. Dans i skolan är självagrundbulten för denna utveckling”, säger Med dr Eva Bojner Horwitz, associerad professor, kulturhälsoforskare och utbildningsansvarig vid Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska institutet samt vid Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap Uppsala Universitet.

Härmed skriver deltagarna vid Dans i skolan-Biennalen 2018 under detta upprop om att de estetiska ämnena återinförs som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Estetiska uttryck behövs för elevernas lärande och utveckling, men också för att skapa en innovativ, konkurrenskraftig och framtidsorienterad samhällsutveckling i linje med EU:s framtagna ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande”!

Den sjätte nationella Dans i skolan-biennalen den 7–9 maj i Skellefteå och Piteå samlade över 400 deltagare från olika delar av landet, varav 200 barn och unga. Mer information: www.dansiskolan.se/Biennal2018.