Institutet för Framtidsstudier

Vad bör vi göra åt klimatförändringarna? Den frågan står i centrum för forskningsprojektet ”Klimatetik och framtida generationer” som tack vare ett programanslag från Riksbankens Jubileumsfond kommer att förena en rad världsledande forskare inom filosofi, statsvetenskap och ekonomi.

Korrekta beslut om klimatförändringarna kräver inte bara underlag i form av naturvetenskapliga fakta men även en förståelse för vilka värden som står på spel – inte bara för oss utan för dem som kommer efter oss. Borde vi exempelvis sträva efter en större eller mindre befolkning? Hur mycket ekologiskt utrymme och andra naturresurser bör vi spara åt människor som kommer att leva långt efter vi dött?

De principer om värde och rättvisa som används idag tar inte hänsyn till framtida generationer och fungerar därför inte som vägledning vid viktiga beslut i klimatfrågan.

– Ett viktigt mål med det här projektet är att nå fram till resultat som är praktiskt användbara för politiker och andra beslutsfattare, såväl i Sverige som internationellt, säger Gustaf Arrhenius, vd för Institutet för Framtidsstudier och ansvarig för projektet.

Projektet är unikt då världsledande filosofer och samhällsvetare som tidigare arbetat var för sig, för första gången samlas för att tillsammans undersöka de värden och principer som bör reglera relationerna mellan generationer. Filosofi, statsvetenskap, ekonomi, demografi och sociologi är alla discipliner som finns representerade i projektet.

– Det här projektet kommer att göra Institutet för Framtidsstudier världsledande på forskning om klimatetik, säger Gustaf Arrhenius.

Viktiga teoretiska och praktiska problem inom populationsetiken, rättviseteorin och klimatetiken kommer att behandlas. Programmet ska också undersöka under vilka omständigheter människor bryr sig mer eller mindre om framtida generationer och klimatförändringarna och när de är beredda att göra en uppoffring för framtida människors skull, vilket är relevant för implementering av principerna.

Projektet beräknas pågå i sex år och omfattar en kärntrupp av 26 forskare som idag finns spridda i Europa, USA och Australien. Anslaget om 40 930 000 kr är ett av tre programanslag som i år beviljades av Riksbankens Jubileumsfond.

För mer information, kontakta:
Gustaf Arrhenius, gustaf.arrhenius@iffs.se, 076-540 12 25
VD, Institutet för Framtidsstudier, professor i filosofi (huvudprojektledare)

Krister Bykvist, krister.bykvist@iffs.se, 070-261 80 02
Professor i filosofi (delprojektledare)

Göran Duus-Otterström, goran.duus-otterstrom@iffs.se, 070-521 17 47
Dr i statsvetenskap (delprojektledare)

Vad väntar runt hörnet på jobbet och i vardagen med allt fler robotar, digitala tjänster och artificiell intelligens? Helt nya möjligheter öppnar sig och förändrar kanske samhället i grunden. På fredag börjar en seminarieserie som blir startskottet för en unik dialog och nya utställningar om automatisering och nya logiker. Seminarieserien arrangeras tillsammans med Arbetets museum och Tekniska museet.

Hur ska vi agera för att dra nytta av all ny teknik? Behöver vi ens jobba i framtiden? Och varför verkar intresset för nya robotar vara störst vid krig, katastrofer och i välfärden? På seminariet kommer bland annat ärkebiskopen fundera kring gränsen mellan människa/maskin och en robot hålla försvarstal om att vi inte behöver vara rädda.

Media är varmt välkommen till seminariet 17 mars 12.30–17.00 på Tekniska museet i Stockholm. Seminariet är kostnadsfritt men platserna är begränsade. Här finns dagens program.

Seminariet är det första i en serie som ska ge kunskap om vilka frågor som engagerar olika aktörer. Projektet blir ett unikt möte där experter från näringsliv, fackförbund och akademi kommer möta yrkesverksamma och ungdomar från teknikcollege. Bakom seminarieserien står Arbetets museum, Tekniska museet, och Institutet för framtidsstudier. All kunskap som kommer fram i projektet ska leda fram till nya utställningar på de två museerna.

Planerar du aktiviteter under årets politikervecka i Almedalen? Några av våra forskare kommer att befinna sig i Visby under politikerveckan och kanske är det någon av dem som skulle passa just er aktivitet. Besök vår webbplats för bilder och exempel på tidigare framträdanden.

Gustaf Arrhenius, VD och filosof
Demokrati – utveckling, gränser och begränsningar, vem bör ha rätt att rösta om vad. Om att ta hänsyn till framtida generationer i beslut som berör dem, t.ex. klimatfrågan. Pratar också om t.ex. svenska värderingar, om jämlikhet och nya tillväxtmått.

Ludvig Beckman, statsvetare
Om var går gränsen för demokrati i en tid då många fler än dem som bor på en viss yta kan beröras av de beslut som tas. Om yttrandefrihet och självcensur, nationell säkerhet och personlig integritet, om vad integration är.

Katharina Berndt Rasmussen, filosof
Demokrati och röstning. På vilket sätt är demokrati bra och vilket röstsystem är mest rättvist. Diskriminering, hur fördomar uppstår.

Moa Bursell, sociolog
Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Hur den uppkommer och vad det får för konsekvenser.

Anders Ekholm, vice VD och nationalekonom
Framtidsperspektiv i politik och förvaltning. Om hur demografiska förändringar, värderingar och teknik påverkar välfärden. Betydelsen av digitalisering, big data och AI, särskilt i vårdsektorn.

[In English] Helen Frowe, philosopher
On the etehics of war, the destruction and protection of cultural property in war, humanitarian intervention and indirect intervension (arming and training rebels).

Karim Jebari, filosof
Etik och nya teknologier. Hur ska vi förhålla oss till nya teknologier? Det kan t.ex. handla om teknologier som kan förbättra människans förmågor eller väcka utdöda djur till liv, om vilka problem och risker som nya teknologier kan föra med sig. Pratar också evidensbaserad politik.

Anders Sandberg, datavetare
Om teknologier som kan förändra människans förmågor, risker med låg sannolikhet men extrema konsekvenser. AI, kognitionsförbättring och manipulation av kärlek.

Anna Tyllström, företagsekonom
PR, lobbying och politiska tjänstemän. Hur fungerar dessa "marknader" och hur ser kontakten ut dem emellan? Om jämställdhet i akademin.