Institutet för Framtidsstudier

Vetenskapsrådet har beviljat regissören Carolina Frände och Institutet för framtidsstudier 3,9 miljoner till forskningsprojektet ”Uppdrag: konstnärlig chef”, en kritisk granskning av det konstnärliga chefsuppdragets förhandlingar i scenkonstens formella och informella rum. Frände, tidigare konstnärlig chef på Kulturhuset Stadsteatern, kommer inom ramen för konstnärlig forskning att studera informalitet, makt och estetik i den laddade skärningspunkten mellan chefskap och konstnärskap – belyst och diskuterad inte minst i de senaste årets metoo-debatter.

– Att långsiktigt och med forskningsingång arbeta med frågor om chefskap och informell och formell makt inom scenkonstens institutioner känns som ett privilegium i en teatersamtid som söker nya perspektiv på traditionerna, konventionerna och relationerna mellan konst och ledarskap. Jag hoppas kunna bidra till att – med konstnärliga metoder – fördjupa och vidga ett sådant samtal. Att Vetenskapsrådet ser relevansen i detta glädjer mig verkligen, säger Carolina Frände.

– Vi är naturligtvis väldigt glada över att kunna knyta en av landets intellektuellt mest spännande regissörer till oss, säger institutets vd Gustaf Arrhenius. Nu har vi tre extremt intressanta projekt med konstnärlig forskning som alla knyter an till flera av de stora framtidsfrågor vårt forskningsprogram sedan länge undersöker – som demokratins, mediernas, sanningens och klimatets förutsättningar i det nya århundradet.

Detta är det tredje stora projektet inom konstnärlig forskning som på kort tid förlagts till Institutet för framtidsstudier (IFFS), där totalt 13 miljoner för konstnärlig forskning nu är placerade i en snabbt expanderande internationell vetenskapsmiljö. Sedan tidigare driver dokumentärfilmaren Staffan Julén projektet ”Den värsta lögnen är den dokumentära”, en konstnärs studie av dokumentärbegreppets utveckling i den digitaliserade verkligheten, och i september beviljades konstnärsduon Bigert & Bergström (Mats Bigert och Lars Bergström) nya konstprojekt ”Tipping Point” – även det placerat på IFFS – 1,7 miljoner i stöd.

– I institutets uppdrag ligger att utveckla nya verktyg för framtidsstudier och där kan konstnärlig forskning bidra med både nya perspektiv och metoder, säger Gustaf Arrhenius.

Kontakt

Carolina Frände, carolina@carolinafrande.com

Gustaf Arrhenius, gustaf.arrfheius@iffs.se

Intervju med Staffan Julén: Konsten tar plats i framtidsstudierna

I dag, onsdag 25/9, i samband med Framtidsdagen på Nalen i Stockholm, startar Institutet för framtidsstudier ett nytt forskningscenter för studier av hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar samhälle, beteenden och arbetsmarknad.

– Det finns för lite empirisk forskning om hur AI påverkar människan i bred mening. Många har åsikter om AI, men på väldigt svag grund. Vi vet inte hur världen konkret förändras när allt fler system blir självlärande.

Det säger Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier, som just fått stöd med sex miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna (WASP-HS) för att utveckla ett vetenskapligt ramverk för förutsägelser om hur system byggda på självlärd maskinell intelligens sprids i olika befolkningsgrupper – och de sociala och etiska konsekvenserna av denna utveckling.

– Med de nya pengarna gör vi en satsning som smygstartade vid årsskiftet och vi kan redan offentliggöra flera databaserade forskningsresultat, säger Strimling. Till exempel vilken sorts värderingar som präglar anställda i AI-företag eller vilka kulturella skillnader som ligger bakom hur AI-intresset sprids i olika delar av världen.

– Vi är förstås jätteglada för detta anslag som gör det möjligt att bygga ut vår forskning om AI:s samhälleliga konsekvenser, säger Gustaf Arrhenius, vd på Institutet för framtidsstudier. Det räcker inte att ingenjörer och datavetare forskar om AI, även humanister och samhällsvetare måste involveras då utvecklingen reser svåra etiska, politiska och juridiska problem och frågor om hur arbetslivet och samhället bör organiseras.

Det nya centret kommer i första hand att studera tre frågor: hur AI-användningen sprids geografiskt, demografiskt och ekonomiskt; hur normer, beteenden och sociala relationer påverkas av de AI-applikationer som sprids snabbast; vilka möjligheter som finns att, i institutionell och teknisk mening, kontrollera AI.

Ett stort problem med internationell AI-forskning är att teknisk utveckling idag går så snabbt att den normala gången för vetenskapliga publiceringar blir för långsam. Ibland kan det gå år mellan upptäckt och publicering, säger Pontus Strimling.

– Därför startar vi nu också en blogg, AI Futures, för att kunna kommunicera direkt med allmänheten, AI-utvecklare och politiker. Utvecklingens hastighet gör att vi inte kan invänta den vanliga processen med inskickning till vetenskapliga tidskrifter som sedan har en lång handläggning innan publicering. Vi behöver få ut det vi vet i mycket snabbare takt.

Läs bloggen AI Futures

Kontakt: Pontus Strimling (forskningsledare), pontus.strimling@iffs.se, tel 073 375 18 62.

Gustaf Arrhenius (vd Institutet för framtidsstudier), gustaf.arrhenius@iffs.se, tel 08 402 12 26.