Skip to main content

Ny metod för att upptäcka revolutioner

Pressmeddelande   •   Feb 06, 2020 05:25 CET

Har demokratiska revolutioner under 1900-talet sköljt över jorden i distinkta ”vågor” som historiker hävdar? Och har verkligen inget intressant hänt inom populärmusik sedan början av 1990-talet? Det talas ibland om revolutioner inom olika områden, men ofta utan statistiska belägg. Med en ny metod för att mäta förändringshastighet hoppas dock ett forskarlag ha skapat ett verktyg för att bättre belägga påståenden om revolutioner.

– Revolutioner är svåra att få grepp om. Vid en nära granskning framstår de ofta som mindre än vad man först trott, och det råder ofta oenighet kring om det ens skett en revolution, säger Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av författarna till den vetenskapliga artikeln där metoden presenteras.

Metoden togs ursprungligen fram för att identifiera stora skillnader i ljudsignaler, men kan användas på många slags statistiska dataserier av tillräcklig kvalitet. Därmed kan påståenden om ”revolutionerande förändringar” kontrolleras, beläggas - eller vederläggas.

Demokratiseringsvågorna bekräftade

Forskarna demonstrerar metoden bland annat genom att titta på demokratins utbredning. Inom historia talas det om tre ”vågor” av demokratisering. Den första med början på 1820-talet, den andra efter andra världskriget och den tredje med början 1974 som pågick till kalla kriget och in på 2000-talet. Idén med vågorna lanserades av statsvetaren Samuel Huntington 1991 men på ganska skakigt statistiskt underlag.

Forskarlaget ville se om vågorna under 1900-talet kunde skönjas i data – i det här fallet långa tidsserier med detaljerade data gällande nästan alla världens länder från det stora internationella projektet V-Dem som leds av Göteborgs universitet. Det visade sig att forskarnas metod fungerade väl: Metoden kunde urskilja kraftiga förändringar under tre perioder: 1944–1949, 1975–85 samt 1989–1996.

– Det betyder att metoden fungerar. Vi kunde också ge en mer detaljerad bild av vad förändringarna i de olika vågorna bestod av, säger Staffan Lindberg.

Detaljerna handlar om att vågen 1944–1949 främst hade att göra med förändringar i de politiska strukturerna - förekomsten av fria val och valda regeringar - medan vågen med början 1974 också innebar en betydande ökning personlig frihet, som yttrande- och mötesfrihet.

Populärmusik – inga revolutioner sedan 1990

Forskarna testade också metoden på populärmusik genom data om harmonier och ljudkaraktäristik i låtar från amerikanska ”Billboard hot 100” 1960–2010, över 17 000 låtar. Tre ”revolutioner” hittades: 1968, början av 1980-talet, samt sent 1980-tal. Forskarna kunde även här ge detaljer om vad förändringarna bestod av (se mer information här).

– Det verkar ju bekräfta vad en del av oss som levt lite längre brukar säga – att inget intressant har hänt inom populärmusiken sedan början av 1990-talet, säger Patrik Lindenfors.

I studien analyseras också data om bilmodeller, flicknamnstrender, samt brottslighet.

– Metoden kan användas på många typer av dataserier vilket gör det möjligt att titta på flera delar av samhället samtidigt och upptäcka stora samhällsförändringar, säger Patrik Lindenfors.

Den vetenskapliga artikeln On revolutions är publicerad i Palgrave Communications och är tillgänglig som open access.

Kontakt:

Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi

Tel: +46(0)70-341-86-87

Epost: patrik.lindenfors@iffs.se

Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap

Tel: +46(0)733-761-540

Epost: staffan.i.lindberg@pol.gu.se

Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse. Vi tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram handlar om segregering, demografiska utmaningar och värderingskonflikter.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.