Skip to main content

Rymdfarkosten Rosetta och kometen 67P närmar sig solen

Pressmeddelande   •   Aug 12, 2015 12:07 CEST

Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko avbildad från rymdfarkosten Rosetta

(Bild: ESA/Rosetta/NAVCAM)

Under det senaste året har rymdfarkosten Rosetta studerat kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko på nära håll under kometens färd runt solen. Tidigt i morgon (torsdag 13 augusti) når kometen perihelium, den punkt i dess bana där den befinner sig närmast solen. Ombord på Rosetta finns två instrument utvecklade vid Institutet för rymdfysik, IRF.

Den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdfarkost Rosetta sköts upp 2004 från Kourou i Franska Guyana och nådde fram till kometen den 6 augusti 2014. Enligt nuvarande planer ska Rosetta fortsätta att följa kometen i dess bana runt solen under ytterligare ett drygt år.

Institutet för rymdfysik har två instrument ombord på Rosetta, en jonmasspektrometer (ICA) från IRF i Kiruna och två Langmuirprober (LAP) från IRF i Uppsala. Dessa instruments uppgift är att studera den delvis joniserade gasen och dammpartiklarna som strömmar ut från kometkärnan (4 km stor) när den värms upp av solen.

"Människan har fascinerats av kometer sedan urminnes tid," säger Anders Eriksson vid IRF i Uppsala. "Genom Rosetta får vi möjlighet att undersöka en på plats. Ett av skälen till att göra så är att kometerna kan berätta en hel del om solsystemets ursprung, eftersom de tros bestå av en sorts överlivna råvaror från den tid då solsystemet skapades."

När Rosetta kom fram till kometen för ett år sedan var kometen 540 miljoner km från solen. Under perihelium är kometen endast 186 miljoner km från solen, mellan jordens och Mars bana. Som längst bort från solen - vid aphelium - är kometen utanför Jupiters bana, 850 miljoner km från solen. Kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko är en periodisk komet som tar 6,5 år att åker runt solen. Perihelium äger rum tidigt den 13 augusti 2015. Det förra perihelium ägde rum den 28 februari 2009.

Eftersom kometen är närmast solen under perihelium är den också mest aktiv då och under den närmaste efterföljande månaderna. En komet som befinner sig långt från solen liknar en kall snöboll.

"När kometen kommer närmare solen förångas flyktiga ämnen från ytan, främst vatten, och bildar en atmosfär runt kometen," berättar Hans Nilsson vid IRF i Kiruna. "Solens ultravioletta strålning och kollisioner med solvinden joniserar en del av kometens atmosfär. När kometen kommer tillräckligt nära solen föds en kometmagnetosfär – ett solvindsfritt område kring kometen."

Webbsidor:Mer information:

Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt jorden, Mars och Saturnus. IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.

*          *          *          *          *          *          *          *          *          *          *          *

The Swedish Institute of Space Physics (IRF) is a governmental research institute which conducts research and postgraduate education in atmospheric physics, space physics and space technology. Measurements are made in the atmosphere, ionosphere, magnetosphere and around other planets with the help of ground-based equipment (including radar), stratospheric balloons and satellites. IRF was established (as Kiruna Geophysical Observatory) in 1957 and its first satellite instrument was launched in 1968. The head office is in Kiruna (geographic coordinates 67.84° N, 20.41° E) and IRF also has offices in Umeå, Uppsala and Lund.