Fler kvinnor i industrin ger mer jämställdhet

För att få upp kvinnors löner borde fler söka sig till industrin. Riktade insatser till sektorer där kvinnor dominerar är inte lösningen, skrev Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet och Livsmedelsföretagen på Di Debatt februari 2015. Men vad är då lösningen?

Ökad jämställdhet och större mångfald i alla avseenden är en nyckelfaktor för svensk industris konkurrenskraft och för att företagen framöver ska kunna erbjuda attraktiva karriär- och jobbmöjligheter. I 2015 var en av fyra industrianställda en kvinna. Andelen kvinnliga chefer i industrin har ökat från 10 till 21 procent de senaste 15 åren. Det finns således ett kvinnounderskott vad gäller chefer inom industrin, även om utvecklingen går åt rätt håll. Att få ett jobb i industrin är den snabbaste vägen till högre lön för kvinnor. Kvinnor inom industrin, arbetare och tjänstemän sammantaget, tjänade 2013 i snitt 33.100 kronor per månad, att jämföra med 29.000 kronor i hela privata sektorn och 28.400 kronor sett till samtliga sektorer.

Det mest effektiva sättet att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden i stort är således att få fler kvinnor att söka sig till och utvecklas i industrin. Riktade insatser i de sektorer där kvinnorna i dag dominerar är inte lösningen.

Eftersom välståndet i Sverige är beroende av våra exportintäkter är industrins konkurrenskraft av stor betydelse för landet. Tre fjärdedelar av den svenska exporten kommer från industrisektorn i form av varor eller tjänster, vilket i pengar motsvarar 1.600 miljarder kronor. Det är därför det är så viktigt att avtalen inom industrin även framgent utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskostnader på svensk arbetsmarknad.

Om lönerna i andra branscher i Sverige skulle tillåtas att dra i väg skulle behovet av att rekrytera de mest kompetenta medarbetarna skapa ett osunt tryck på löneläget inom industrin. Det är därför som industrins normerande roll i lönesättningen är så betydelsefull.

Vad kan då industrin göra för att attrahera fler kvinnor till industrin och främja en bättre karriär- och löneutveckling för de kvinnor som i dag arbetar där? Några svar kan hämtas från de företag som har fått Industrins jämställdhetspris sedan priset instiftades 2011.

Gemensamt för företagen är att de har skapat en företagskultur där kvinnor och män kan utvecklas och trivas. Det har bland annat handlat om att underlätta vid föräldraledighet, förändra rekryteringsrutiner, anordna särskilda utbildningsdagar, bilda särskilda karriärnätverk för kvinnor och att metodiskt kontrollera att osakliga löneskillnader inte förekommer. På samtliga företag som har fått jämställdhetspriset har åtgärderna lett till att andelen kvinnor har ökat. Genomgående för prisbelönta företagen är att förändringen är förankrad på alla nivåer. Vill man uppnå ett mer jämställt företag måste frågan vara viktig och levande även i den allra högsta ledningen.

Med jämställdhetspriset vill arbetsgivarförbunden och facken inom industrin, som står bakom priset, sporra landets industriföretag att arbeta ännu mer målmedvetet med att anställa fler kvinnliga medarbetare och få fler kvinnor på ledande positioner. Utvecklingen går åt rätt håll. Vi arbetsgivare inom industrin är stolta över att kunna erbjuda goda möjligheter för kvinnor som vill göra karriär, att också tjäna pengar.

Marie Söderqvist, vd, Livsmedelsföretagen

Katarina Novak, vd, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet

Hanna Alsén, biträdande förbundsdirektör, Teknikföretagen

Per-Olof Storsten, förhandlare, Industriarbetsgivarna

Undertecknarna är representanter för arbetsgivarna i Industrins jämställdhetsgrupp

Texten är skriven den 12 februari 2015 av Hanna Alsén för Teknikföretagen