Solskensolympiaden i Järfälla - Kultursekreterare Ingrid Kennerstedt Bornhall om OS i Stockholm 1912

Knappast någon har väl missat att OS gick av stapeln i London i augusti. De flesta har nog också lagt märke till att Stockholm firar jubileum till minnet av olympiaden 1912. Men få vet att även Järfälla var en av platserna för 1912 års olympiska spel. I söndags sättes en minnesskylt upp vid Barkarby torg för att påminna om denna händelse.

1912 års olympiad har kommit att kallas för Solskensolympiaden, inte bara för att vädret var osedvanligt vackert utan också för att den blev ett genombrott för den moderna olympiska rörelsen. En av förgrundsgestalterna var fransmannen Pierre de Coubertin, som en av Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) grundare. En av IOKs medlemmar var Viktor Balck, en svensk officer och idrottsledare, som länge arbetat för att Stockholm skulle få arrangera ett OS. Balck hade redan 1881 ordnat Sveriges första friidrottstävlingar och var djupt engagerad i den svenska idrottsrörelsen.

De första moderna olympiska spelen hölls i Aten 1896 och följdes av Paris 1900, St Louis 1904 och London 1908. Dessa tre anordnades i samband med världsutställningar, vilket innebar att själva spelen inte fick den uppmärksamhet IOK hoppats på. Arrangemangen var utspridda och rätt oorganiserade, OS i Paris pågick till exempel i nästan ett halvår! 

OS i Stockholm var tänkt att genomföras under åtta dagar och tävlingarna skulle koncentreras till några centralt belägna arenor och platser.  Bland annat ägde tävlingar rum på den nybyggda Stockholms stadion, men en del grenar som till exempel maraton och distansritt krävde av förklarliga skäl större utrymme.

Dit hörde också terrängritten, ett delmoment i den moderna femkampen, och det är här som Järfälla och Barkarby kommer in i bilden. Den fem km långa banan startade i just Barkarby för att sedan följa gamla Enköpingsvägen via Spånga mot målet i Rinkeby. Åskådarna tog tåget till Barkarby station, varifrån det var promenadavstånd till startplatsen. I gästgiveriet vid Barkarby torg hade Järfällas första affär öppnat redan 1875. 1912 drevs rörelsen av Agnes Andersson och hon svarade för serveringen av publik, ryttare och hästar vid OS. Totalt deltog 32 ryttare på lika många hästar, men hur många åskådare som följde tävlingarna vet vi inte. 

För svensk del blev både terrängritten och den moderna femkampen en succé. Vid målet i Rinkeby var de fyra första svenskar, med Åke Grönhagen som etta. Sak samma i den moderna femkampen, Gustaf Lillehöök blev slutsegrare, följd av tre svenskar. Modern femkamp kom att bli något av en paradgren för Sverige, som vunnit inte mindre än 21 medaljer i grenen. Sverige är därmed den näst främsta nationen genom tiderna i den olympiska femkampen.

Det var för övrigt ingen mindre än de Coubertin själv som uppfann den moderna femkampen och de första tävlingarna hölls just 1912. Han hade inspirerats av den antika grekiska femkampen, men överfört den till militära förhållanden, så tävlingsgrenarna bestod av discipliner som en officer förväntades behärska - skytte, simning, ridning, fäktning och terränglöpning. 

En liten kuriositet: de Coubertin tävlade själv i 1912 års OS. Under pseudonym vann han första pris - i litteratur. I Stockholm tävlade man nämligen för första gången också i konst, i arkitektur, grafik/måleri, litteratur, musik och skulptur, något som togs bort efter Londonolympiaden 1948.

Ingrid Kennerstedt Bornhall
Kultursekreterare