Storsatsning på information i och kring Laponia

Strukturfonden har idag sagt ja till det paket med informationssatsningar i och kring världsarvet Laponia som tagits fram av Laponiaprocessens parter. För Jokkmokks kommun innebär detta, utöver satsningen på ett naturum i Stora Sjöfallet att ett antal mindre informationscentrum kommer att etableras i Kvikkjokk, Porjus, Murjek och Årrenjarka. På Fjäll- och samemuseumet Àjtte kommer en ny upplevelsebaserad och interaktiv utställningsdel att byggas.

Totalt handlar det om en ansökan på 113 miljoner kronor där Strukturfondspartnerskapet har gått med på att finansiera det hela med 55 miljoner kronor. Det är ett stort antal aktörer som slutit upp som medfinansiärer i ansökan, bland andra Jokkmokk- och Gällivare kommun, Vattenfall och Àjtte.

Jokkmokks kommuns Kommunalråd Anna Hövenmark (V) som vid årsskiftet lämnar över sin plats i den tillfälliga Laponiadelegationen till Stefan Andersson (S) är överlycklig över Strukturfondens beslut.

-          Det känns fantastiskt kul att få runda av med ytterligare ett positivt besked för Laponiaprocessen och Jokkmokk, säger Anna Hövenmark.

Museichefen Kjell-Åke Aronsson, Ájtte är även han mycket glad och nöjd över nyheten.

- Det är ju onekligen en fin julklapp och för oss innebär det här att vi kan utöka vår Laponiainformation och dessutom rikta oss direkt till målgruppen barn- och ungdomar, säger Kjell-Åke Aronsson.

 Syftet med projektet ”Besöksmål i världsarvet Laponia” är att sprida intresse, kunskap och engagemang för världsarvet Laponia, detta genom en rad olika informationsinsatser i form av ett antal besökscenter, ny skyltning, hemsida, trycksaker, med mera.

Världsarvet Laponia Laponia som består av fyra nationalparker och två naturreservat utsågs år 1996 till kombinerat natur- och kultursarv av Unescos världsarvskommitté. Det finns idag cirka 200 världsarv av dessa är 24 kombinerade natur- och kulturarv. Världsarvet Laponia är unikt så till vida att det är det enda kombinerade natur- och kulturarvet i norden, vidare tillhör det ett av fyra i hela världen som bebos och nyttjas av ett urfolk.  Det är konstaterat att den renskötseln som än idag bedrivs i området har varit med och format det unika landskapet.

Nationellt åtagande Sverige ratificerade världsarvskonventionen år 1984 och åtog sig därmed frivilligt att skydda de egna världsarven för all framtid. Åtagandet innebär bland annat att upprätta en organisation som ansvarar för frågor om vård och bevarande, skydda världsarven med nationell lagstiftning och anta en förvaltningsplan för områdets skydd och vård. Utöver det är man skyldig att informera om världsarvet och de värden som ligger till grund för utnämningen. Unesco gör återkommande uppföljningsarbeten för att försäkra sig om att de olika världsarvens värden inte riskerar att utarmas eller förstöras.

Laponiaprocessen historik Laponiaprocessens olika parter är Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Norrbottens län, de berörda samebyarna i området genom föreningen Mijá Ednam samt Jokkmokks- och Gällivare kommuner. Den 6 juni 2006 skickade parterna en hemställan till regeringen om att tillskjuta medel för att under tre års tid i gemensam process, utifrån en gemensam värdegrund arbeta fram föreskrifter, skötselplan, förslag till en ny förvaltningsorganisation samt informationsinsatser. Regeringen biföll hemställan och gav Länsstyrelsen uppdraget att leda processen. Föreskrifterna är nu ute på remiss.

Kontakt: Anna Hövenmark tel 0706 11 71 92