Jokkmokk stod värd för första firandet av Sápmis nationaldag 6 februari 1993 och idag firas även inledningen av samiska jubileumsåret Tråante 2017

6 februari 2017 firar Jokkmokk både Samernas nationaldag och invigningen av Tråante 2017 – ett samiskt jubileumsår med anledning av det första samiska landsmötet som ägde rum för 100 år sedan i Trondheim 6-9 februari 1917. Det första officiella firandet av nationaldagen i Sápmi skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

-Jokkmokks kommun uppskattar initiativet Tråante som vill uppmärksamma och öka kunskapen om samer och Sápmi, kulturen, språken, näringarna. Det stärker mångkulturella Jokkmokks hållbara utveckling. Sápmis frågor är även Jokkmokks frågor och vi ser fram mot Jokkmokksarrangemang kopplade till det gränsöverskridande Tråante 2017, menar Robert Bernhardsson, kommunalråd i Jokkmokk.

-Jokkmokk har och kommer fortsatt spela en stor roll vad gäller de samiska förutsättningarna. Här finns kraft, nytänkande och samverkande initiativ. I Jokkmokk har många stora steg tagits - bildandet av SSR, Svenska Samernas Riksförbund, muséet Ájtte, Same Ätnam, Samernas Utbildningscenter är bara några exempel och det kommer fler. De många samiska aktörerna – myndigheterna, organisationerna, näringarna, människorna – och dess ökande samverkan mellan varandra och med kommunen säkerställer de kommande viktiga stegen, menar Henrik Blind, ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott och som personligen närvarar vid Tråantes invigningsvecka.

-Jokkmokk har en stor andel samisk befolkning och fler och fler flyttar hit. Utbyggnad av den samiska förskolan Giella pågår och fler och fler samiska entreprenörer väljer att starta och driva företag i Jokkmokk. De samiska näringsgrenarna är kommunens största privata arbetsgivare och näring, och vi ser positivt på en fortsatt tillväxt för nya jobb, företag och ökad livskvalitet för dagens och morgondagens Jokkmokkare, avslutar Bernhardsson.

Tråante 2017 inleds med en storslagen jubileumsvecka i Trondheim och under resterande året kommer olika aktiviteter äga rum på olika platser i Sápmi. Ambitionen är att uppmärksamma 100 år av kamp för demokrati, rättvisa och mångfald för Sápmi som nation i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Hundraårsjubileet kommer både blicka bakåt, ge en inblick i dagsläget och även försöka titta in i framtiden. Det kommer ske i olika upplevelser och former som exempelvis seminarier, utställningar, konferenser, mat, teater, lektioner, litteratur och sport.

Tongivande vid den historiska formeringen var feministen och frihetskämpen Elsa Laula Renberg från Gardfjäll, med norsk far och svensk mor. När hon var 27 år bildade hon den första samiska riksorganisationen Lapska Centralförbundet som hon även blev ordförande för. Tillsammans med samiska förkämpen Daniel Mortenson kallade hon till det första samiska landsmötet, den 6:e februari 1917, i Trondheim. Mötet blev en stark samisk manifestation mot myndigheter och förtryck. På mötet deltog samer såväl från Sverige som Norge.

Fakta: Den samiska flaggan godkändes 1986 av den Nordiska Samekonferensen och är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten.

Fakta: Nationalsången Sámi soga lávlla. antogs samtidigt som den officiella samiska nationalsången. Texten är skriven 1906 av Isak Saba nordnorska Nesseby som även var den första same som valdes in i norska Stortinget. Melodin är komponerad av Arne Sörlie.

Källa: www. samer.se samt www.tråante2017.no