Gå direkt till innehåll
Svensk förbrukning av kött per capita 2008-2017. Källa: Jordbruksverket och SCB
Svensk förbrukning av kött per capita 2008-2017. Källa: Jordbruksverket och SCB

Pressmeddelande -

Tydlig utveckling - vi äter mindre kött men mer svenskt

När marknadsutvecklingen för kött 2017 summeras är det några delar som sticker ut. För första gången på länge minskar den totala förbrukningen av kött tydligt. Samtidigt som vi äter mindre kött ökar efterfrågan på svenskt kött och detta har lett till produktionsökningar inom alla sektorer. Handelsbalansen har stärkts i Sverige genom ökad export och minskad import för alla köttslag, utom för lamm.

Den svenska marknadsutvecklingen 2017 kan summeras i fyra
huvudpunkter:

Produktionen av samtliga köttslag ökade

Över längre tid har produktionen av nöt- och griskött minskat trendmässigt medan den ökat för lammkött och matfågel. Förra året ökade produktionen av samtliga köttslag. Procentuellt ökade lammkött mest, följt av griskött, matfågel och nötkött. Den höga produktionsökningen för matfågel första kvartalet 2017 mattades successivt av under året.

Svenskarna åt en större andel svenskt kött

Svenskarna väljer i ökad utsträckning svenskt kött och matfågel, det har såväl statistiken som samhällstrenderna visat tydligt under längre tid. Ökningen förra året var störst för nöt- och griskött, trots att konsumentpriserna steg. Även producentpriserna är stabila på en hög nivå.

Förbrukningen av kött minskade

Den totala förbrukningen av kött i slaktad vikt var stabil kring 87,5 kg/capita 2013-2016, även om det skedde förskjutningar mellan köttslagen. I ett längre perspektiv har förbrukningen av kött ökat kraftigt, mellan 1990 och 2017 var ökningen 41 procent. Under 2017 sjönk dock förbrukningen av kött med 2,2 kg eller 2,6 procent, vilket är den största årliga minskningen sedan 1990. Vi åt mindre av alla köttslag utom lamm som ökade med 0,1 kg. Nötkött minskade mest med 1,1 kg, följt av griskött med 0,8 kg och matfågel med 0,4 kg.

Stärkt handelsbalans för kött

Handelsnettot förbättrades förra året, genom ökad export (om än från relativt låga nivåer) och minskad import. Detta gäller alla köttslag utom lamm. Importen av griskött har haft en obruten minskning på kvartalsbasis sedan antibiotikadebatten tog fart 2014. För första året sedan 2009 minskade importen av matfågel 2017, samtidigt som exporten ökade.

Hälsotrender, klimatet och etiska skäl påverkar

Utvecklingen på den svenska marknaden för kött går mot minskad förbrukning men ökad produktion, vilket i kombination med minskad import och ökad export av de flesta köttslag ger en ökad andel svenskt kött av vår
förbrukning. Statistiken över förprövade djurstallar pekar dessutom mot fortsatta produktionsökningar, en utveckling som stimuleras av intresset för svenskt kött.

– Förtroendet för det svenska köttet är alltså högt idag, även om vi äter mindre kött totalt. Det finns många orsaker till den minskade förbrukningen av kött, men vegotrenden, klimatdebatten, hälsoaspekter och etiska skäl är några, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Flera steg mot mål i svenska livsmedelsstrategin

Med denna utveckling tas steg mot flera av de mål som satts upp förlivsmedelskedjan, genom handlingsplanerna för nöt, gris och lamm samt den svenska livsmedelsstrategin. Det handlar om att öka svensk produktion, konkurrenskraft och export. Andra mål är att värna om miljömässig hållbarhet i produktion och konsumtion av livsmedel samt att öka möjligheterna för konsumenter att göra medvetna och hållbara matval.

– I Sverige producerar vi kött och matfågel med flera hållbara mervärden. Det handlar till exempel om låg antibiotikaanvändning och friska djur, djurskyddskrav som går längre än i många andra länder, foderproduktion som följer högt ställda regler för användningen av växtskydds- och växtnäringsmedel samt god tillgång på vatten.

Att konsumtionen av kött minskar i framför allt västvärlden lyfts ofta fram som en viktig del i en globalt hållbar utveckling. När nu detta sker i Sverige, i kombination med en ökad andel svenskt kött av vår förbrukning, så har 2017 sammanfattningsvis varit ett år med en positiv utveckling ur flera aspekter.

Information om köttmarknadens utveckling på webben

Jordbruksverket publicerar statistik om utvecklingen av marknaderna för kött, mjölk och ägg på webben, en gång per kvartal. Det går att både läsa och prenumerera på statistiken.

Jordbruksverket har även tagit fram kunskapsunderlag om svenska mervärden i produktionen av kött, matfågel, mjölk och vegetabilier.

Kontaktpersoner för journalister

Åsa Lannhard Öberg
Enheten för handel och marknad
Fornamn.efternamn@jordbruksverket.se
Telefon 036-15 52 74, 070-369 73 04

Ämnen


Jordbruksverket är regeringens expert- och förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling. Vi arbetar för ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle.

Kontakter

Jordbruksverkets pressjour

Jordbruksverkets pressjour

Presskontakt Vi svarar alltid! Vi hjälper dig som är journalist med information om Jordbruksverket och att få kontakt med våra experter. 036-15 63 36

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.