Nyhet -

Debatt: ​​Attraktiva, levande och hållbara städer kräver starkare samverkan

Möjligheterna till klimatsmarta lösningar i våra städer när det gäller såväl transporter som bostäder och integration, riskerar att motverkas av dagens brist på samverkan och avsaknad av breda analyser som omfattar flera ämnesområden. Vilka regioner och städer bygger vi? Beror åtgärder som genomförs på framräknade prognoser eller är de resultatet av medvetet framtagna visioner kring hur vi vill bygga vår framtid? Hur samverkar vi mellan olika kompetensområden? Det är frågor som kräver nytt och brett angreppsätt byggt på tillitsfullt samarbete mellan många aktörer.

Klimatet är en av vår tids stora utamningar. Transportsektorn står idag för en tredjedel av de totala utsläppen. Analyser visar på behovet av ett förändrat beteende i riktning mot ett transportsnålt och klimatsmart transportsystem. Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Som ett steg i det arbetet har Trafikverket nyligen fått uppdraget att redovisa vilka styrmedel och åtgärder i infrastrukturen som krävs för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Men det är mer än en fråga enbart för transportsektorn.

Individens behov av mobilitet måste vara utgångspunkt för en gemensam vision
Vi menar att bilen som norm och utgångspunkt i planeringen av våra stadsområden måste förändras och utgå från människors behov av tillgänglighet och hållbar mobilitet. En ökad andel av gång, cykel och kollektivtrafik är nödvändigt för att skapa transportsnåla, attraktiva och hållbara städer vilket i sig kräver tydliga prioriteringar. Norge har redan bestämt sig - gång, cykel och kollektivtrafiken ska ta storstädernas tillväxt i resandet. Budskapet i EU:s transportpolitik är lika tydligt med mål om ”fördubblat resande med gång, cykel och kollektivtrafik i städerna”.

Kollektivtrafikbranschen i Sverige har i ett partnerskap mellan offentliga och privata aktörer med start år 2008 utvecklat en gemensam vision och färdplan för att på sikt nå målet om en fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken. Ett viktigt steg är att Trafikverket nu fått regeringens uppdrag att skapa de rätta förutsättningar för att kollektivtrafiken på sikt ska nå fördubblingsmålet.

Att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel är dock inget självändamål. Det kan vara en kraft som gör det möjligt att möta de stora utmaningar vi har att hantera i alla delar av landet, inte bara i storstadsområdena. Fördubblingsmålet är bra, men det behövs konkreta åtgärder av mer radikala slag för att skapa levande och attraktiva städer och samtidigt möta de stora utmaningarna med trängsel, miljöproblem och socioekonomiska obalanser i många av våra städer.

Utmaningarna i våra städer och regioner, sociala, miljömässiga och när det gäller mobilitet, hänger samman. De måste därför mötas genom förändringsprocesser och en mångvetenskaplig styrning på flera nivåer, där man enas kring en gemensam vision. Nya samarbetsmodeller krävs för att åstadkomma en transformativ förändring som hanterar utmaningarna på ett innovativt och hållbart sätt. Det förutsätter att vi lämnar dagens stuprörstänkande och arbetar över gränserna.

Behov av starkare och tillitsfrämjande samverkansformer
Trafikverket har som modern myndighet en strategisk roll att stödja utvecklingen mot de transportpolitiska målen. Det är ett nytt samverkans- och affärslandskap som växer fram, där förverkligandet av de transportpolitiska målen sker allt mer i samverkan mellan olika offentliga aktörer och privata produkt- och tjänsteleverantörer. Tekniska lösningar kan ge betydande bidrag men grunden för ett transportsnålt och hållbart samhälle måste säkras. Ansvar för utveckling av ett samanhållet och integrerat trafiksystem förutsätter mycket mer än att bygga infrastruktur. Hur bygger vi bostäder, verksamheter, service som skapar de rätta förutsättningarna för att åstadkomma ett transportsnålt, fossilfritt och transporteffektivt samhälle och samtidigt skapar attraktiva och trygga områden? Hur antar vi utmaningen med bristen på bostäder och hur klarar vi integrationen?

Samspelet mellan kommunerna med sitt planmonopol och ansvar för lokal infrastruktur, regionerna med ansvar för kollektivtrafik, privata aktörer som tillhandahåller transporttjänster och kringservice och staten som ansvarar för nationell infrastruktur och lagstiftning måste ses i ett sammanhang. En effektivare flernivåstyrning inom det politiska styrsystemet och sampelet i integreringen mellan offentliga och privata resurser måste vidareutvecklas för att möta de samhälleliga utmaningar som vi står mitt uppe i och som måste tas till vara på ett mycket bättre sätt.

Nya utmaningar innebär komplexa frågeställningar med många dimensioner. Men svaret finns inte i att förenkla frågorna, inte heller i att en part föreslår något som andra ska förhålla sig till. Inte heller kan det lösas genom nya administrativa regionindelningar. Helheten och det gemensamma åtagandet måste beaktas samlat. Samtidigt finns lösningarna ofta på den lokala nivån. Denna balans måste hanteras klokt. I stadsregioner utanför Sverige ser vi motsvarande utmaningar vilka på många håll nu möts genom att sociala och miljömässiga ojämlikheter hanteras integrerat för att uppnå bättre och mer sammanhållna regioner.

Kanske är det dags för staten och dess myndigheter att fokusera på ramverk och stabila finansiella förutsättningar och låta den regionala nivån genomföra lösningarna? Kanske är det också dags att skapa ett tydligare nationellt fokus på trafikpolitiken i samspel med stadsutveckling, separerat från Trafikverkets roll som nationell infrastrukturförvaltare. Detta innebär nya modeller för styrning, planering och beslut. Staten skulle till exempel kunna kräva sammanhållna regionala planer, i likhet med EU:s initiativ med Sustainable Urban Mobility Plan, som en förutsättning för statlig medfinansiering. Ett exempel som nu prövas är de stadsmiljöavtal som Trafikverket och kommuner och landsting kan teckna.

Men det finns mer att göra för att skapa en bredare och sammanhållen transformativ process som bättre kan möta dagens komplexa utmaningar. Det är inte heller förbehållet Sveriges tre storstadsområden. Det är med gemensamma offentliga och privata resurser som en sammanhållen, hållbar och attraktiv livsmiljö kan skapas. Det måste skapas med gemensamma krafter som bygger på en gemensam vision, en gemensam färdplan, en resursallokering av gemensamma nationella, regionala och lokala resurser och en samverkan byggd på tillit. Då kan vi få levande, attraktiva och hållbara städer och regioner.

Författarna:

Charlotte Wäreborn Schultz, styrelseordförande Vinn Excellence Center SAMOT, Karlstads universitet

Stenerik Ringqvist, seniorkonsult inom kollektivtrafikområdet

Bo Enquist, professor och vice föreståndare SAMOT, Karlstads universitet.

Debattartikeln var först införd i Dagens Samhälle den 9 juni 2016.

Ämnen

  • Vetenskap, teknik

Kategorier

  • centrum för tjänsteforskning
  • handelshögskolan

Regioner

  • Värmland

Kontakter

Christina Knowles

Presskontakt Presskontakt Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Handelshögskolan 054-700 10 23

Relaterat innehåll