Skip to main content

Hur klarar patienter med schizofreni vardagliga aktiviteter?

Nyhet   •   Jun 07, 2019 10:31 CEST

Anna-Karin Olsson

Var och en av oss förväntas ta ett personligt ansvar för vår mentala hälsa. Uppmaningen blir mer komplicerad när ett av kardinalsymtomen för personer med diagnoser såsom schizofreni är just en oförmåga att skilja på vad som är verkligt och vad som är overkligt. Hur ska då frågor som ”hur mår du?” och ”behöver du hjälp med något?” besvaras. Anna-Karin Olsson har disputerat i ämnet.

Anna-Karin Olsson har nyligen försvarat sin avhandling inom psykologi med titeln Funktionskapacitet som en prediktor för hur patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd klarar vardagliga aktiviteter. I avhandlingen undersöker hon hur individer med schizofreni klarar vardagliga aktiviteter. Hon har översatt ett amerikanskt instrument kallat University of California San Diego Performance-based Skills Assessment- Brief (UPSA-B) till svenska och sett att översättningen fungerar på ett tillförlitligt sätt med goda psykometriska egenskaper.

Förmåga att utföra vardagliga uppgifter
Funktionskapacitet, det vill säga förmågan att utföra vardagliga uppgifter i en kontrollerad miljö kan undersökas med instrumentet och på så vis kan patientens kapacitet bedömas på klinik genom uppgifter och rollspel. Anna-Karin Olsson har också undersökt patienter med schizofreni och deras självskattningsförmåga kopplat till vardagliga aktiviteter. Cirka fyra av tio överskattade sin förmåga att klara av vardagliga uppgifter. Det visade sig också att sjukvårdspersonal har svårare att bedöma de patienter som överskattar sin förmåga.

- När vi använder självskattninginstrument för patienter med schizofreni så behöver vi ha med i beräkningen att många överskattar sin förmåga. Utgår vi enbart från självrapporterade behov finns en risk att de inte får den hjälp de skulle behöva, säger Anna-Karin Olsson.

- Det finns också ett etiskt dilemma i detta, om vi vet att många patienter överskattar sin egen förmåga, hur kan vi då arbeta personcentrerat? Vården ska självklart utgå från patienten men samtidigt kan man inte blunda för den problematik som begränsad självuppfattning leder till, fortsätter Anna-Karin Olsson.

Anna-Karin Olssons avhandling visar att användandet av UPSA-B ger relevant information om patientens förmåga att klara vardagliga aktiviteter. Vidare framläggas betydelsen av att ta kontroll över en begränsad självskattningsförmåga hos patientgruppen.

Forskningspodden - Karlstads universitet har spelat in ett avsnitt med Anna-Karin Olsson. Lyssna här på avsnitt 55 Funktionskapacitet hos personer med schizofreni för att få veta mer om ämnet.

Läs Anna-Karin Olssons avhandling, Funktionskapacitet som en prediktor för hur patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd klarar vardagliga aktiviteter

Nyckelord: schizofreni, funktionskapacitet, vardagslivets förmåga, självmedvetenhet, bedömningsinstrument.

Kontakt:
Anna-Karin Olsson
070-2033725
anna-karin.olsson@vgregion.se 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.