Skip to main content

Ökad medvetenhet om hållbar utveckling?

Nyhet   •   Feb 12, 2019 14:10 CET

Daniel Olsson

Utbildning för hållbar utveckling för elever i grund- och gymnasieskolan är en viktig del av kunskapsöverföringen över hela världen och har varit det i två decennier. Syftet är att stärka kompetensen och få människor att agera för en hållbar utveckling. Avhandlingen ”Student sustainability consciousness” av Daniel Olsson, doktorand i biologi vid Karlstads universitet, handlar om utbildning för hållbar utveckling i den svenska skolan.

Utbildning för hållbar utveckling fungerar

- Ett av de viktigare resultaten i avhandlingen är att vi nu vet att det som beskrivs teoretiskt i forskning och policydokument kring utbildning för hållbar utveckling fungerar, bara eleverna verkligen får uppleva det i undervisningen, säger Daniel Olsson.

Utbildning för hållbar utveckling finns med om ett ämnesövergripande perspektiv i både läroplanen för grundskolan och gymnasiet och kännetecknas enligt forskningen av två förhållningssätt som eleverna ska få vara med om genom undervisningen i skolan. Det ena delen handlar om själva innehållsfrågorna, det vill säga frågor som avhandlas i undervisningen bör exempelvis karaktäriseras av miljöperspektiv, sociala perspektiv och ekonomiska perspektiv i ett lokalt och globalt sammanhang.
Den andra delen handlar att arbeta med problem som är på riktigt, där eleverna har stort inflytande och medbestämmande och där de tränas i att belysa olika ståndpunkter i komplexa frågor.
- Dessvärre visar resultaten i avhandlingen att eleverna inte upplever denna typ av undervisning i någon större utsträckning, säger Daniel Olsson. Resultaten vittnar om att den svenska skolan generellt inte har ställt om undervisningen till det som kännetecknar utbildning för hållbar utveckling.

Fem delstudier
Avhandlingen är uppdelad i fem delstudier som utgör jämförelser mellan elever som gått i svenska skolor certifierade med hållbarhetsprofil och elever från jämförbara skolor utan sådan certifiering, samt från skolor i Taiwan.

Certifieringars betydelse
- Det är små skillnader i medvetenhet om hållbar utveckling för de elever som gått i de certifierade skolorna och de elever som inte haft en sådan profil på sina skolor, säger Daniel Olsson. I årskurs nio är det till och med så att elever på certifierade skolor uppvisar en mindre medvetenhet i frågor om hållbar utveckling än elever i årskurs sex och årskurs tre på gymnasiet. Detta kallas i avhandlingen för ett ”tonårs-dipp”.

Eleverna i årskurs sex och nio på de certifierade skolorna uttrycker också att de inte upplever sin undervisning på något annat sätt än eleverna i de vanliga jämförelseskolorna. I årskurs tre på gymnasiet syns däremot en positiv effekt på vad eleverna vet om hållbarhetsfrågor och hur de säger sig vilja agera för en hållbar utveckling de gått på en certifierad skola.

I årskurs nio är det till och med så att elever på de certifierade skolorna upplever mindre av det som kännetecknar utbildning för hållbar utveckling i undervisningen, än elever på de vanliga skolorna. Den troligaste förklaringen till resultaten är att den svenska skolan generellt inte har ställt om till utbildning för hållbar utveckling och att elever i tonåren är särskilt känsliga för den sedvanliga undervisningen, som ofta innebär att de ska tycka och tänka på ett visst sätt i frågor som rör hållbarhet.

Flickor mer medvetna än pojkar
Avhandlingen visar också skillnader mellan flickor och pojkars medvetenhet om hållbar utveckling, där flickor konsekvent visar högre värden än pojkar. Denna skillnad ökar dessutom från årskurs sex till nio och till årskurs tre på gymnasiet.

- Könsskillnaderna i alla undersökta årskurser samt tonårs-dippet i åk nio förstärks hos de eleverna på de skolor som certifierat sig för utbildning för hållbar utveckling, säger Daniel Olsson.

Vetande, attityder och att agera för hållbar utveckling
Drygt 2400 elever i årskurs sex, nio och tre på gymnasiet var med i de landsomfattande studierna där elevers medvetenhet om hållbar utveckling (sustainability consciousness) studerats. Sustainability consciousness är ett begrepp som ett forskningsteam på Karlstads universitet utvecklat och som består av komponenterna: vetande om hållbar utveckling, attityder till hållbar utveckling och hur man säger sig agera för en hållbar utveckling.

Skolor i Sverige och många andra länder i världen tar vanligtvis hjälp av utmärkelser och certifieringar för att få stöd i att utbilda och ge unga människor verktyg för en hållbar utveckling. För att kunna säga något om effekterna av utbildningen för hållbar utveckling på elevnivå har certifieringar och utmärkelser, som ”grön flagg” och ”skola för hållbar utveckling”, använts för att finna de skolor som verkligen profilerat sig för utbildning för hållbar utveckling.

Viktiga resultat
Resultaten i avhandlingen vittnar om att den svenska skolan behöver mer stöd i att ställa om undervisningen till en utbildning för hållbar utveckling som vi nu vet har effekt på elevnivån.

Även lärarutbildningen spelar en viktig roll för att utbildning för hållbar utveckling ska slå rot i den svenska skolan genom verksamhetsförlagd utbildning och nya lärare och genom det som tas upp på lärarutbildningsprogrammen.

Utbildningens viktiga roll för en hållbar utveckling syns inte minst i FN:s Agenda 2030 och de sjutton globala målen för en hållbar utveckling, där utbildning dessutom fått ett eget mål.

Kontakt
Daniel Olsson, doktorand i biologi vid Karlstads universitet
Telefon: 054-700 22 98

Mejl: daniel.olsson@kau.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.