Samarbete kring ensamkommande flyktingbarn banar väg för nya grepp i välfärden

I Göteborg finns Sveriges största IOP, idéburet-offentligt partnerskap, som har lett till ett framgångsrikt samarbete kring ensamkommande flyktingbarn. Initiativet – där nio idéburna organisationer samverkar med Göteborgs Stad – kan bana väg för en ny riktning i svensk välfärd, visar ett forskningsprojekt lett av Chalmers i samarbete med Karlstads universitet och Jönköping University.

– Vi tror att den här samarbetsformen kan vara framtiden för att möta svåra samhällsutmaningar. Men det krävs vilja, mod och tillit hos beslutsfattare, säger chalmersforskaren Henrik Eriksson, som är projektledare för studien.

I ett år har forskare från Chalmers, Karlstads universitet och Jönköping University bedrivit följeforskning på initiativet IOP Ensamkommande i Göteborg. IOP, idéburet-offentligt partnerskap, är en framväxande samarbetsform inom svensk välfärd där offentliga verksamheter sluter överenskommelser med idéburna organisationer – som kan stå utanför kravet på offentlig upphandling.

Göteborgssamarbetet är Sveriges hittills mest omfattande IOP, med bland andra Rädda Barnen, Röda Korset och Bräcke diakoni i partnerskapet.

- IOP är en ny alternativ form av samverkan mellan idéburen och offentlig sektor kring olika sociala satsningar. Det aktualiseras först när offentliga aktörers kunskap och handlingsmöjligheter inte längre räcker till och där det krävs ett helhetsperspektiv. Samverkansformen möjliggör utveckling av tjänster och innovation genom ett ömsesidigt inflytande och ansvarstagande. Det är framförallt det, de nya relationsnormerna, som särskiljer IOP från andra samverkansformer som offentliga upphandlingar och traditionella bidrag till idéburen sektor, säger Inga Narbutaité Aflaki, lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och en av forskarna bakom studien.

Forskarna framhåller de mervärden som den här sortens breda samarbete kan ge.

– Organisationerna kan bidra med olika pusselbitar och kompetenser. I Göteborg har de utöver boende exempelvis kunnat erbjuda de ensamkommande fadderverksamhet, stödsamtal och praktik, säger Henrik Eriksson, Chalmers.

– I ett partnerskap med flera parter kan organisationer dra fördelar av varandra genom gemensamma resurser, ömsesidigt kunskapsutbyte och koordinering, vilket ökar möjligheter till mer ändamålsenliga och heltäckande sociala satsningar. I Göteborgs fall har man dessutom funnit en unik modell att sprida offentliga resurser på alla idéburna partners, det vill säga utöver de som tillhandahåller boende. Som ett resultat av denna tillits- och dialogbaserad samverkan har olika idéburna organisationer hittat tjänster till ungdomar som fint kompletterar varandra. Ungdomarna kan därför erbjudas ett mer heltäckande omhändertagande som ökar deras chanser till integration, menar Inga Narbutaité Aflaki.

Mod viktig framgångsfaktor
I rapporten pekar forskarna på vilka hinder och framgångsfaktorer som har funnits för IOP Ensamkommande i Göteborg – kunskap som kan bana väg för andra, framtida IOP. Forskarna konstaterar att Göteborgs Stad har haft ett etablerat samarbete och väl fungerande relationer med de idéburna organisationerna. Samtidigt betonar de att mod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra ett IOP.

– De juridiska ramarna för när och hur ett IOP kan bedrivas är otydliga. Det innebär naturligtvis en risk för överklaganden och kritik. Men det går inte att leva ett politiker- eller tjänstemannaliv och drivas av rädsla. Man måste drivas av samhällsutmaningarna, av en vilja att göra saker bättre. Då krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg, säger projektledaren Henrik Eriksson.

Att det behövs engagerade individer – i forskningsrapporten benämnda som ”policyentreprenörer” – i alla delar av partnerskapet är en viktig slutsats. En partsgemensam styrning med ömsesidigt inflytande är en annan utmaning. Parterna behöver ständigt kunna anpassa verksamheterna efter varandra och de nya förutsättningar som kan dyka upp – vilket blev påtagligt när flyktingströmmarna minskade och ersättningssystemet för boendet för ensamkommande gjordes om.

– Här sattes partnerskapet på prov, och det blev tydligt att vilja att fortsätta samverka utifrån gemensamma snarare än enskilda parternas mål samt tillit till varandra krävs för att möta nya förutsättningar i ett IOP, säger Inga Narbutaité Aflaki.

Hon tror att allt fler IOP kommer startas i välfärden, exempelvis samarbeten kring integration, vård och omsorg, samt för hemlösa och andra utsatta grupper.

– Att jobba med partnerskap även kring frågor som social inkludering är en generell trend i samhället och inte minst i Europa. I ett IOP kan idéburna organisationers närhet till sociala målgrupper, andra kunskaper, erfarenheter samt innovationsförmåga utnyttjas, men då måste offentliga aktörer och myndigheter hjälpa till att skapa förutsättningarna.

IOP på agendan i Almedalen
Bräcke diakoni kommer att anordna ett seminarium i Almedalen kring IOP, med bland andra docent Henrik Eriksson, Chalmers, Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen, Therese Hellman, Upphandlingsmyndigheten, Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal Bräcke Högskola och Carola Gunnarsson, Sveriges Kommuner och Landsting.

Fakta Om Idéburet-offentligt partnerskap och göteborgsstudien
I ett IOP, idéburet-offentligt partnerskap, samverkar det offentliga med det civila samhället kring en komplex samhällsutmaning där det ofta krävs nytänkande och samverkan mellan flera parter. Ett IOP är ett alternativ till upphandlingskontrakt eller sedvanliga föreningsbidrag. De idéburna organisationerna får ersättning för sitt arbete, men alla eventuella vinster går tillbaka till verksamheterna. Idag finns ett hundratal IOP i Sverige.

Efter att antalet ensamkommande flyktingbarn ökade kraftigt, särskilt hösten 2015, startades IOP Ensamkommande i Göteborg. Det är Sveriges största IOP, och ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Rädda Barnen, Röda Korset, Bräcke diakoni, Räddningsmissionen, Individuell människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg i Göteborg, Göteborgs kyrkliga stadsmission och det sociala arbetskooperativet Karriärkraft.

Under ett år har Henrik Eriksson, docent på Chalmers och projektledare, tillsammans med Inga Narbutaité Aflaki, lektor i statsvetenskap på Karlstads universitet, och Thomas Schneider, adjungerad lektor vid Hälsohögskolan, Jönköping University, bedrivit följeforskning på IOP Ensamkommande i Göteborg. Slutsatserna redovisas i rapporten Utmaningar och framgångsfaktorer för att initiera, genomföra och anpassa ett idéburet offentligt partnerskap.

Forskningen finansieras av Göteborgs Stad och Vinnova, och är en fortsättning på den följeforskning som har bedrivits av Inga Narbiutaité Aflaki vid Karlstads universitet, inom ramen för det EU finansierade projektet Innovativa Sociala Satsningar: att stödja samhällen i Europa (Innosi).