Att twittra som man pratar

Hur skiljer sig talspråk och skriftspråk åt i de sociala mediernas tidsålder? En del säger att de twittrar som de pratar – men vad betyder det? Det utreds i en aktuell avhandling om språkbruk och språknormer på Twitter från Karlstads universitet.

Peter Wikström har disputerat i engelska med språkvetenskaplig inriktning vid Karlstads universitet, på avhandlingen I tweet like I talk: Aspects of speech and writing on Twitter. Han har tittat närmare på talspråklighet i en digitalt skriftbaserad miljö. Avhandlingen fokuserar på Twitter som en fallstudie för att belysa våra normer och sätt att uttrycka oss när det gäller talspråk och skriftspråk. Peter Wikström visar att konflikten är ständigt pågående mellan de som håller hårt på språkreglerna och de som tycker att stilmässig frihet är viktigare eller inte bryr sig om språkreglerna så mycket.

Typografi eller röst?

Twitter uppvisar en spridning mellan konventionella sätt att skriva, mer talspråkliga sätt, som till exempel dialekter, samt skrivsätt som helt frångår traditionella normer men som ändå hör hemma i den skrivna onlinekulturen utan att ha något med talspråk att göra. Skriften i sociala medier uttrycker med andra ord ofta en ”röst”, men är också mycket visuell – den digitala skriften har många ikoniska, nästan hieroglyfiska drag.

- På många sätt är den digitala skriften mer materiellt påtaglig än traditionell skrift, även om den är virtuell, säger Peter Wikström. Det bästa exemplet på det är förstås emojis. Twitterspråk åstadkommer ett slags talspråklighet genom att använda bilder. Det här inbegriper också den ständigt pågående diskussionen, eller förhandlingen, om språkanvändarens identitet, språklig kompetens och om hur plattformen får användas.

Twittrande som "prat"

I en delstudie visas hur Twitteranvändare själva bjuder in till att förstå sin textproduktion på Twitter som just ’prat’. Hos ett fåtal användare kopplas talspråkligt twittrande ihop med ’dålig’ grammatik eller stavning. Men det finns också användare som legitimerar sin skriftstil genom att insistera på att de twittrar som de pratar. Då handlar det om att åstadkomma en sorts autentisk identitet, att vara uttrycksfull och ärlig i hur man framställer sig själv på Twitter. Den talspråkliga rösten kommer att stå för omedelbarhet och en frihet från förställning, men på Twitter sitter rösten i fingrarna.

Mer information

För mer information om studien, kontakta Peter Wikström på peter.wikstrom@kau.se, tel 054-700 21 78 eller 070-764 46 61