Skip to main content

Forskare efterfrågar bättre skydd och stöd till våldsutsatta barn

Pressmeddelande   •   Jun 01, 2015 14:47 CEST

Våldsutsatta barns behov av skydd och stöd måste utredas och bedömas bättre för att barnen ska få den hjälp av samhället som de behöver, skriver forskare vid Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Mälardalens högskola och Örebro universitet.

Forskargruppen har undersökt stödet till barn som upplevt våld i familjen på uppdrag av Socialstyrelsen. Studien har letts av Anders Broberg, Göteborgs universitet och Kjerstin Almqvist, Karlstads universitet.

– Målet är att hela kedjan ska fungera från utredning och bedömning till insatser. Men då måste alla delar – samverkan mellan instanser, kartläggning och beslut om insatser – bli bättre. Först då kan alla våldsutsatta barn få den hjälp de behöver, säger Anders Broberg vid Göteborgs universitet.

Det är Socialnämndens ansvar att ingripa när barn behöver skydd. Forskargruppen utvecklade och prövade en metod för att samla in underlag för att bedöma risken för att barn ska utsättas för våld i sin familj.

Forskarnas rapport visar att det finns skäl att göra risk- och skyddsbedömningar i cirka tio procent av alla nya ärenden inom BUP och Socialtjänsten och i en majoritet av ärendena där barn har kontakt med skyddade boenden eller andra institutioner. Metoderna välkomnas av såväl handläggare som mammor och barn men hög arbetsbelastning och personalomsättning samt bristande beredskap att hantera våld hindrade såväl BUP som socialtjänsten från att genomföra kartläggning och intervjuer.

– Detta är bekymmersamt. Vi vet att detaljerad information om barnets och familjens situation är avgörande för att kunna bedöma risken för att ett barn, som lever med vuxna som utsätter varandra och/eller barnet för våld, ska drabbas av mer och kanske grövre våld, menar Maria Eriksson vid Mälardalens högskola.

Forskarnas rapport visar dessutom att det brister i samverkan mellan olika instanser. Våldsutsatta barn, som har utvecklat allvarliga symtom på psykisk ohälsa, ska hänvisas direkt till barn- och ungdomspsykiatrin medan barn utan så höga symtomnivåer ska erbjudas stödjande insatser. Ungefär hälften av de barn som kom till socialtjänsten hade symtomnivåer som pekade mot ett behov av specialiserade behandlingsinsatser.

– I de fall man genomförde en kartläggning av barnets psykiska ohälsa, var det endast i enstaka fall som resultatet påverkade valet av insats för barnet. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att samverkan mellan insatsnivåerna i stort sett inte förekommer när det gäller denna utsatta grupp barn, säger Kjerstin Almqvist vid Karlstads universitet.

Forskarna har också prövat fyra olika insatser för våldsutsatta barn, som visat goda effekter i internationella studier. Studien visar att såväl behandlare som föräldrar var positiva till den metod de har prövat. Men eftersom verksamheterna inte kartlade våldsutsatthet så hade man svårigheter att identifiera barn som behövde insatsen.

– Nästa steg är att etablera och tillhandahålla utbildningar i Sverige, eftersom det är en förutsättning för att metoderna ska kunna erbjudas till våldsutsatta barn och föräldrar, säger Åsa Cater, Örebro universitet.

Kontaktpersoner:

Göteborgs universitet: Anders Broberg (anders.broberg@psy.gu.se) tel 0706-995651

Karlstad universitet: Kjerstin Almqvist (kjerstin.almqvist@kau.se) tel 0702-22 90 16

Mälardalens högskola: Maria Eriksson (maria.eriksson@mdh.se) tel 016-15 37 76 eller

073-6620927

Örebro universitet: Åsa Källström Cater (asa.cater@oru.se) tel 019-303007 eller 0706-760717

Läs hela rapporten i pdf-format:

http://psy.gu.se/digitalAssets/1532/1532050_irisk-rapport-2015x.pdf

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.