Hållbarhet i praktiken för turism i känsligt område

Turismen kan ge oss värdefulla insikter och erfarenheter för en ökad hållbar utveckling i samhället i stort. Det menar Fredrik Hoppstadius, som har disputerat i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Han har följt turister, intervjuat företagare och analyserat kommunernas strategier för destinationen inom Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle.

Hållbar utveckling är brett, svårfångat, spretigt och helt nödvändigt, både miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Men hur kan hållbarhet översättas till handling, bli begripligt och hjälpa oss i vardagen? I sin avhandling lyfter Fredrik Hoppstadius fram betydelsen av lokal förankring för platser där hållbar utveckling sker i praktiken.

-Hållbar utveckling är mer än ett mål som man sätter upp på checklistan. Det handlar om en förändring, en process för ett annat sätt att skapa tillväxt, utveckling och livskraft. Det är något vi gör tillsammans, det är föränderligt och beroende av geografiskt sammanhang.Turism är ett uttryck för hur samhället fungerar, och samhällsproblem så som brist av hållbarhet, både speglas i och förstärks av turism. Att studera turismen i ett känsligt naturområde är en bra utgångspunkt för att förstå hur en hållbar utveckling kan bli möjlig, berättar Fredrik Hoppstadius.

Vänerskärgården med Kinnekulle är sedan 2010 ett av Sveriges fem biosfärområden. Området innefattar kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Att bli utsedd till biosfärområden gav både områdets småföretag inom turismnäringen och berörda kommuner ytterligare drivkraft i arbetet med hållbar utveckling och en skjuts framåt för marknadsföring av området. När Fredrik Hoppstadius intervjuade småföretagarna om hur de ser på sig själva och sin roll i samhället, blev det tydligt att de känner ett stort ansvar för arbetet för en hållbar utveckling och ser vikten av att vara förebilder för en hållbar tillväxt.

När destinationsmarknadssföring tar över tappar hållbarheten fokus
Under en period drev biosfärkontoret och kommunerna gemensamt ett större marknadsföringsprojekt för att ge ytterligare skjuts åt en växande turism. Det var en del av ett nationellt arbete med att samla några exportmogna destinationer, där man lade ett större fokus på paketering, marknadsföring och ökad turism.

- De större företagen och kommunerna var positiva till ökad turism. Nu blev hållbarhet ett marknadsföringsargument för turismutvecklingen, samtidigt som mindre fokus lades på att utveckla en hållbar turism. Men intresset bland småföretagarna och till viss del även hos turisterna svalnade och projektet föll inte ut så bra. Inom biosfärområdet insåg man att satsningen inte passade och la ned projektet. Det var ett aktivt val kring hur man ser på hållbarhet och hur man vill jobba inom området, berättar Fredrik Hoppstadius

Landskapet, naturen och nostalgin
Turisterna då? Vilka är de och varför besöker de Kinnekulle, Läckö Slott, Götene eller någon av de andra platserna i området? För att få svar på frågan gjorde Fredrik Hoppstadius djupintervjuer samt "skuggade" några av besökarna. Bland annat fotade han samma platser, samma motiv som besökarna fotade för att lägga upp på Instagram och Facebook.

- Den gemensamma nämnaren är att naturlandskapet är viktigt och man uppskattar möjligheten att vara mer hållbar på sin semester. Barnfamiljen som av miljöskäl väljer att paddla kanot vid Läckö slott istället för att flyga till Kanarieöarna, till exempel. Andra skäl kan vara att vilja ha en aktiv semester - en cykeltur i vacker natur eller att platsen betyder mycket - man kanske gifte sig där en gång i tiden. Det är en naturupplevelse av biosfärlandskapet där hållbarheten ger en extra, positiv eko-dimension, konstaterar Fredrik Hoppstadius.

Fredrik Hoppstadius gick sin forskarutbildning inom CRS, Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggades forskarskola och disputerade den 21 september 2018 vid Karlstads universitet.
Läs avhandlingen i Diva, Digitala vetenskapliga arkivet

Ett biosfärområde är ett område som ingår i Unescos nätverk inom programmet "Man and Biosphere" (MAB). Tanken är att biosfärområdena ska fungera som modellområden för hållbar utveckling. De ska ha höga kulturhistoriska och biologiska värden som ska värnas, men till skillnad från naturreservat handlar det inte enbart om bevarande. Dessa landskapsområden ska nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, där aktiviteterna utformas genom lokal samverkan i en demokratisk och inkluderande process. Biosfärområden utses av Unesco efter nominering från medlemsländerna.

För mer information kontakta: Fredrik Hoppstadius, Karlstads universitet, fredrik.hoppstadius@kau.se, tel: 054-700 19 76 eller 076-140 05 04.