Skip to main content

Ny modell rankar hur säkra appar är

Pressmeddelande   •   Jun 27, 2019 13:15 CEST

Nurul Momen, doktorand i datavetenskap och Lothar Fritsch, docent i datavetenskap.

Appar har blivit en viktig del i våra liv. De guidar oss för att hitta rätt väg, talar om för oss att röra på oss mer, och tipsar om annat som vi vill ha hjälp med i vardagen. För att fungera registrerar de var vi är, vad vi säger och vad vi gör. Men, kan vi lita på hur apparna hanterar vår personliga information? Nu har forskare vid Karlstads universitet tagit fram en modell för att beräkna hur integritetsvänlig en app är.

– Många appar har tillgång till funktioner i våra telefoner som de inte behöver för att fungera. Varför behöver min träningsapp ha åtkomst till min kamera och kontaktlista? säger Lothar Fritsch, docent i datavetenskap vid Karlstads universitet. I dag finns inget system som rankar hur mycket som apparna tar del av våra privatliv. 

– Appar är ofta billiga, men vad folk inte tänker på är att de betalar med sin personliga information, säger Nurul Momen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet. Det finns appar som stundvis registrerar användarens aktiviteter och skickar informationen till olika servrar. Det kan leda till digital övervakning, profilering och lösenordsfiske, vilket kan medföra personliga risker. 

Forskarna Lothar Fritsch och Nurul Momen vid Karlstads universitet har tillsammans med Majid Hatamian vid Goethe-universitetet i Frankfurt, analyserat fyra parametrar hos de tio mest populära träningsapparna för Android-telefoner. Därefter har de skapat en modell som beräknar appens identititetsskydd. Parametrarna som studerats är pålitligheten av appens integritetspolicy, användarkommentarer från nätet, app-kodens förmåga att ladda ner känslig information samt appens beteende när den söker efter information trots att den inte är aktiv. Forskarna har även jämfört vilka funktioner som appen behöver få tillgång till enligt sin integritetspolicy, jämfört med de funktioner som appen faktiskt får åtkomst till när den laddats ner. 

– Vi har hittat många brister bland apparna som vi har undersökt, säger Lothar Fritsch. Bland annat har flera åtkomst till fler funktioner på telefonen än vad som anges i policyn. Med den här modellen kan vi ranka hur säker en app är, något som exempelvis konsumenter skulle kunna ha nytta av inför valet om de ska ladda ner en app eller inte. 

Läs mer om studien här.

För mer information kontakta Lothar Fritsch på telefon: +47 96885758 eller lothar.fritsch@kau.se.

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Kommentarer (2)

    NÄR BRA FORSKNING ANVÄNDS FÖR ATT MISSLEDA PRESS OCH ALLMÄNHET

    Det förekommer att journalister misstolkar eller övertolkar forskningsresultat för att göra dom mer intressanta men när forskare själva avsiktligt sprider uppgifter som man vet är felaktiga, så är det allvarligare.
    Det jag talar om är en studie som kommer att publiceras i Mindfulness, Augusti 2019 (Vol. 10, Issue 8, pp 1518-1529) och som har titeln ”Effects of Mindfulness-Acceptance-Commitment (MAC) on Sport-Specific Dispositional Mindfulness, Emotional Regulation and Self-rated Athletic Performance in a Multiple-Sport Population: an RCT Study.”
    Redan tre månader före publiceringen går man ut med ett pressmeddelande från Karlstads universitet där en av forskarna bakom studien (Torbjörn Josefsson från Högskolan i Halmstad) säger att man jämfört Mental träning md den s.k. MAC metoden och funnit att MAC-gruppen hade högre grad av emotionsreglering, självskattad idrottsspecifik mindfulness och självskattad prestation.
    Detta rent felaktiga påstående har sedan förts vidare genom journalister som t.ex. Peter Örn som den 21 maj skriver en artikel, där han också påstår att MAC-metoden kan ge bättre effekt för idrottare än traditionell mental träning.
    Jag hade tänkt vänta tills studien publiceras och där journalister själva kan se att studien över huvud taget inte undersökt mental träning och inte ens nämner det. Eftersom dock dessa felaktigheter fortsätter att spridas så vill jag redan nu avslöja några av de viktigaste felaktiga påståendena som gjorts med studien som grund.
    Den mycket ambitiösa och välgjorda studien har inte jämfört MAC metoden med Mental Träning utan med PST (Psychological Skills Training). Hur man kan förväxla denna traditionella idrottspsykologiska metod med Mental träning är i och för sig obegripligt, men jag vill inte spekulera i hur detta kunnat ske. Observera att sammanblandningen inte gjorts i studien utan i pressmeddelanden efteråt.
    Inte nog med att Josefsson felaktigt påstår att kontrollgruppen har använt mental träning. Han beskriver dessutom Mental Träning på ett helt felaktigt sätt: ”Traditionell mental träning är utformad för att trycka bort negativa känslor och bara försöka tänka positivt”.
    Vad han bygger detta felaktiga påstående ifrån anger han över huvud taget inte.
    I studien jämförs alltså den ”nya” metoden MAC inte med Mental Träning utan med ett "traditionellt idrottspsykologiskt"sätt att arbeta (PST).
    En jämförelse mellan PST, MAC och Mental Träning visar att Mental Träning har mycket mer med MAC modellen att göra än med PST. När jag startade den mentala träningen 1969 och utvecklade den inom idrotten på 1970-talet så blev den från början betraktad som en ny idrottspsykologis metod, som skiljde sig från traditionell idrottspsykologi. Den hade faktiskt redan från början mer med principerna i MAC och Mindfulness att göra än med PST, även om de metoderna inte fanns då.
    I samband med att jag anordnade världskongressen i idrottspsykologi 1985 så bjöd jag in Jon Kabat Zinn. Han var mycket intresserad av den mentala träningen och speciellt ett område som byggde på en av mina modeller, och som jag hade med i en bok från 1969. Jag kallar modellen ORKA, som står för: Observera, Registrera, Konstatera och Acceptera – Men inte Värdera eller Reagera.
    Kabat Zinn var 1985 mycket bekymrad över den negativa inställning som många hade till Meditation, som var det han arbetade med då. Vi diskuterade möjlighet att byta namn och när vi träffades igen några år senare hade han bytt namn till Mindfulness.
    1989 i samband med idrottspsykologiska världskongressen i Singapore så bildade jag ISMTE – International Society for Mental Training and Excellence, där Sport and Performing Arts kompletterades med sektioner för School and Education, Business and Public sector och Health and Clinical areas och där Mindfulness togs med som en form av Mental träning.
    ORKA modellen som överensstämmer med MAC och Mindfulness har varit en viktig del av den mentala träningen genom alla år och inte bara i mina böcker. Senast finns den med i Emma Holmgrens och Sofia Göthes nyutkomna bok: Utmattningssyndrom (Parus förlag, 2019, s.104)
    Studien jämför alltså MAC och PST och min förhoppning är att de övriga artikelförfattarna, som alla är duktiga och kunniga människor kan få sin kollega Torbjörn Josefsson att offentligt rätta till de felaktigheter han spritt till svensk press och allmänhet.
    Örebro 16.7.2019
    Lars-Eric Uneståhl, Fil.Dr

    - Lars-Eric Uneståhl - 2019-07-21 09:12 CEST

    Hej,

    Tack för dina synpunkter. Jag förmedlar dem vidare till rätt personer.

    Hälsningar,
    Erika Martinsson, pressekreterare, Karlstads universitet

    - Erika Martinsson - 2019-07-30 14:09 CEST

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.