Skip to main content

Pilgrimsvandring – religiöst eller vad?

Pressmeddelande   •   Maj 02, 2016 15:37 CEST

Santiago de Compostela är slutdestinationen för en av världens mest kända pilgrimsleder och besöks av hundratusentals vandrare varje år. Men varför genomför så många den mödosamma vandringen – och vad är det de upplever?

Det har Mats Nilsson, universitetslektor vid Karlstads universitet, tittat närmare på i sin avhandling ”Post-Secular Tourism A Study of Pilgrimages to Santiago de Compostela”.

Runt 1990 nådde knappt 10 000 vandrare varje år målet Santiago de Compostela, en historiskt helig katolsk vallfartsort, i norra Spanien. Idag, 25 år senare, har antalet ökat till cirka 270 000 per år. För att få certifikatet som bevisar din vandring krävs det att du har vandrat minst 10 mil, men som längst sträcker sig den klassiska leden över 80 mil från Pyrenéerna. Men gör man vandringen av religiösa skäl, är det en trend eller är det helt enkelt ett sätt att finna sig själv?

-Det som gjorde mig intresserad av att studera pilgrimsvandring till Santiago de Compostela var främst att jag blev medveten om dess snabba ökning i popularitet på senare tid. Det var en trend som vid första anblicken var svår att förstå i ljuset av att religion och det religiösas betydelse samtidigt ansetts minska i de Västeuropeiska samhällena. Motsägelsen i detta gjorde mig nyfiken på hur man som pilgrim ser på platsen, säger Mats Nilsson, universitetslektor vid Karlstads universitet, som har skrivit avhandlingen ”Post-secular Tourism. A Study of Pilgrimages to Santiago de Compostela”.

Vill grubbla i tystnad 

Mats Nilsson berättar att de som gör vandringen ofta är personer som befinner sig i någon form av brytningspunkt i livet. Det kan handla om att man avslutat studier, barnen flyttar hemifrån eller att man just har blivit pensionär. 

-Upplevelsen av Santiago de Compostela är att platsen anses ha en inneboende helighet och att de ser det som ett privilegium att få uppleva den och vara en del av dess historia. Jag har inte träffat någon som blivit besviken på själva vandringen, om de blir besvikna så är det relaterat till när de närmar sig och kommer fram till Santiago de Compostela. De säger att staden är för turistig, det är för mycket folk och många upplevs vara högljudda.

Mats menar att vikten av vandringen för många snarare är att få grubbla ensam och i tystnad, och många av dem kommer fram till ungefär samma saker:

-De inser att varken det materiella eller jakten på tid är så viktigt. När de kommer hem kommer de att värdesätta vänner och inte stressa på samma sätt som innan vandringen.

Lärare i sommarkurs

I sommar kommer Compostela-nätverket, där flera universitet ingår, att arrangera den första av flera kurser om pilgrimsleden – och Mats Nilsson kommer att vara en av lärarna. Studenter från hela Europa kommer att bjudas in till kursen, I International CGU Summer School “Cultural Heritage and the Way of Saint James: Protection and Maximasing Potential”, som kommer att hållas i Santiago de Compostela under sex dagar i juli. Det är första gången kursen anordnas och den innehåller både seminarier, workshops och guidade turer.

Mer information:

Kontakt: Mats Nilsson, 054-700 21 88, mats.nilsson@kau.se

Klicka här för att läsa avhandlingen.

Här kan du lyssna på ett avsnitt av Karlstads universitetsbiblioteks podcast, Forskningspodden, där Mats Nilsson medverkar. 

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy