​ Skador orsakade av naturolyckor har ökat

Skyfallsskador har ökat och det beror bland annat på extremt väder, ekonomisk tillväxt och en ökning av byggnadspopulationen. Effekter som orsakats av hydrologiska och meteorologiska faror har ökat mest. Tonje Grahn, doktor i risk och miljövetenskap, blev klar i våras med sin doktorsavhandling, Risk assessment of natural hazards – Data availability and applicability for loss quantificationavhandling.

- Min forskning handlar om skadebedömning av naturolyckor och mitt fokus är ekonomisk analys och kvantitativ riskbedömning, grundläggande delar i en process att hantera naturolycksrisker. Kortfattat kan man säga att för att välgrundade beslut om och hur risker ska hanteras i samhället ska kunna fattas behövs tillförlitliga modeller för skadeberäkning. För detta krävs kunskap om sambanden mellan hoten, själva händelserna; det som exponeras, eller utsätts för ett hot samt dess sårbarhet, eller benägenhet att ta skada, säger Tonje Grahn, doktor i risk och miljövetenskap.

I sin avhandling visar Tonje att försäkrade översvämningsskador i Sverige har ökat de senaste 30 åren och då är det lätt att man kopplar det till att det regnar mer men Tonje menar att det är lite mer komplicerat. 

- Flera faktorer, som förekomsten av, och magnituden hos, extremt väder är bra exempel; men även ekonomisk tillväxt och ett ökat antal utsatta byggnader bidrar till växande skador. Med klimatförändringar och ökande befolkning kan vi också förvänta oss att denna trend fortsätter om inte ansträngningar samtidigt görs för att minska riskerna och anpassa samhällena till hoten. För att kunna göra det på ett effektivt sätt behöver vi djupare kunskap om hur hot, exponering och sårbarhet hänger ihop och bättre modeller för skadebedömning.

Kan du ge något spännande exempel på ett samband som du funnit i din forskning?
- När det gäller översvämningsskador fann jag som exempel att privata skademinskande åtgärder minskade sannolikheten för översvämningsskador på byggnader med nästan 40 procent! Det har alltså mycket stor betydelse vad man själv, som exempelvis fastighetsägare, gör för att förebygga översvämningsskador. Men trots identifierade förhållanden kan effekterna bara förklara små delar av den totala variationen i skador, särskilt på objektsnivå, och mer ansträngning behövs för att fortsätta utvecklingen av kvantitativa modeller för riskbedömning.

Kontaktperson

Tonje Grahn,

• 054 700 1433
• tonje.grahn@kau.se