Hans Anderssons konst rör sig mot det utomspråkliga

Hans Andersson mottog 2017 Konstakademiens utställningsstipendium ur Gerard Bonniers fond. Han arbetar med bilder och objekt, i huvudsak ur material som han har funnit. Det kan vara fotografier från Kinas kulturrevolution, papperskassar, redskap, silverkedjor och rep – avlagringar från omvärlden och konstarbetet. Den 24 november kl. 12-16 öppnar hans stipendiatutställning i Konstakademiens Galleri Öst.

Inspirerad av filosofen Simone Weils idéer om språkets begränsningar väljer Hans Andersson bort användandet av titlar i sitt arbete. I verken syns spår av en tidskrävande och meditativ arbetsprocess samt associationer till något förslutet och dolt i hur delar av verk rullas in eller vänds bort från betraktaren.

I utställningen visas bland annat två större verk som tagit de senaste tre åren att färdigställa.

Jag köpte en vas på auktion sommaren 2017. Vasen är från Kinas Songdynasti (år 960 – 1279) och hittades i ett skeppsvrak i Indiska Oceanen. Under tiden i havet har det växt fast en snäcka i den. Som ett litet öra. Den har en skrovlig yta av växter som förstenats och fastnat. En märklig blandning av mänsklig erfarenhet och kultur manifesterat i en kruka, och havets/naturens syfteslösa bearbetning. Jag tänker på hur havet sliter ut, gröper ur, flyttar runt stenar, växter och djur och låter dem fastna i varandra. Som en stor arbetande, syfteslös organism. Jag tänker på arbetet i min ateljé. Jag försöker ständigt ställa mig själv syfteslös, bland annat genom väntan och utdragna arbetsperioder. Låta saker hända i en akt av närvaro och uppmärksamhet. Saker flyttas och fastnar i varandra. Det behöver inte vara så här men just nu är det så här. Det lämnas patina i arbetet genom en mycket fysisk arbetsprocess – urgröpning och slitage. Det finns en viss rytm i detta syfteslösa.

”.. det är genom upplevelse och i reflektionen skådad upplevelse, det framträder som sig självt, genom sig självt, i ett absolut flöde, som nu och som redan ”avklingade”, på ett åskådligt sätt ständigt tillbakasjunkande i ett förflutet.” ( Edmund Husserl, ”Om fenomenologin och filosofins kris”)

Ur utställningens katalogtext av Hans Andersson.

Hans Andersson (född 1979) är utbildad på Konstfack och är verksam i Stockholm. Under 2018 var han aktuell med en soloutställning vid Galleri Forsblom i Stockholm. Under våren 2019 ställer han ut bland annat vid Loko Gallery i Tokyo, Revolver Gallery i Lima, och Gallery F2 i Madrid.