Skip to main content

​​​Slöjd är både ett filosofiskt ämne och en förutsättning för innovation och ett hållbart tänkande, menar Konstfacks rektor Maria Lantz apropå pågående slöjddebatt

Pressmeddelande   •   Jan 12, 2016 10:36 CET

I den nu pågående debatten om slöjdens vikt i skola och samhälle erinrar jag mig vad förre utbildningsministern Jan Björklund gång på gång dundrade: ”Sverige är en ingenjörsnation”, och propagerade sedan för mer matematik i den svenska skolan. Som rektor för Konstfack, Sveriges största konst- och designhögskola, opponerade jag mig. Inte mot ingenjörsnationsbilden eller mot matematiken, men mot det smala perspektivet att matte är det enda som behövs för att bli en god ingenjör. Vad ska man räkna på? Kanske är det mer slöjd som behövs i en industrination och kanske är det slöjden som ligger bakom det faktum att de nordiska länderna är kända för både sin högteknologi och sin design.

Slöjd har alltid varit och är en förutsättning för ett hållbart tänkande och innovation. Målet med slöjden är inte att utbilda hantverkare eller ”göra fint”. Ordet slöjd kommer från fornnordiskan och betyder lurig, listig, kunnig. På så vis är slöjd ett filosofiskt ämne som talar till oss på ett erfarenhetsbaserat plan, får oss att reflektera över och respektera material och görande. Vi minns alla den där mer eller mindre lyckade smörkniven och vet därmed skillnaden på en väl formgiven sak och en mindre bra – i det vi prövade genom görandet. Vi vet något genom slöjdens erfarenhetsmässiga kunskapsbildning. Vi kan bedöma om något går att laga, vi kan känna tillfredsställelsen av att göra något färdigt.

Därför håller jag med Åsa Linderborg i hennes kloka slutsats i Aftonbladet 160108; ”Slöjd är så mycket mer än en skönt sandpapprad smörkniv, det är ett förhållningssätt till naturen, kulturen, människans uppfinningsrikedom och skaparlusta. Bara iskalla samhällen är dumma nog att ­inte sätta värde på sådant.”

Jag vill tillägga att slöjd är grundläggande för vårt samhälle, något som ökar vår förståelse och respekt för den materiella världen, för resursförbrukning och värdet av tingen runt omkring oss. I slöjden finns också motorisk utveckling genom handens så viktiga förståelse för känslan av ett material, struktur, tyngd/lätthet och möjligheter. Detta synsätt på slöjd arbetar vi på Konstfack för sedan Institutionen för Bild- och Slöjdpedagogik tog över slöjdutbildningen från Stockholms universitet 2012. Vi blir helt enkelt mer medvetna konsumenter genom slöjden som lär oss något om hur tingen i vår omgivning är skapade. Slöjd behövs, både som görande och slutgiltig produkt.

Maria Lantz, rektor Konstfack
maria.lantz@konstfack.se

Konstfack är Sveriges största konstnärliga högskola och har sedan 1844 utbildat morgondagens konstnärer, designer, konsthantverkare, bild- och slöjdlärare. Alla våra utbildningar, liksom vår forskning, vilar på konstnärlig grund och vi har idag cirka 1000 studenter och 200 anställda. www.konstfack.se

Kommentarer (1)

    tänker ... vara kort, av någon förunderligt anledning så sammanfaller handens centra i hjärnan den med talets. Våra händer är en så finurlig konstruktion som kan hantera det mest fragila till att lyfta tungt, känna in känsla av yta och temperatur etc. För att erövra detta måste vi värna att utveckla vår förmåga att koppla hand och öga... I hur många sammanhang i skolan får barnet och den unga konkreta resultat av sitt görande där man också har inflytande över det som ska produceras?
    Och med det komma i kontakt med riktiga verktyg...

    - Siv Östman - 2016-01-13 17:34 CET

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy