Skip to main content

Dags att tänka om och tänka nytt!

Pressmeddelande   •   Feb 23, 2011 06:01 CET

Den situation som den svenska grisnäringen för närvarande befinner sig i är mycket oroande. De flesta skyller på dioxinskandalen i Tyskland, men det grundläggande problemet är det få som nämner. Går det långsiktigt att på en öppen marknad med konkurrens behålla en produktion med tuffare villkor än omvärldens? Detta är en fråga som samtliga politiker engagerade i jordbrukspolitiska frågor bör ställa sig.

Sverige har en lång tradition av hårda djurskyddskrav som sträcker sig tillbaka till 1980-talet. Dessvärre har vi numera också en lång tradition av en minskande animalieproduktion. Sedan 1990 har den svenska grisproduktionen tappat 645 655 grisar, vilket motsvarar en minskning på knappt 20 %! De svenska reglerna på djurskyddsområdet är dock något som de flesta medborgare och konsumenter tycker är helt rimliga. Även bondeorganisationerna och vi själva inom förädlingsledet tycker i stort att det är regler som man som konsument bör kunna kräva. För aktörer i andra länder gäller dock inte dessa regler och på en öppen marknad skapar det problem.

Verkligheten på marknaden gör gällande att alltför få är beredda att betala ett avsevärt högre pris för det kött som ger den kollektiva nyttigheten ett gott djurskydd i Sverige. Konsekvensen blir en minskad primärproduktion och en minskad förädlingsindustri i Sverige. Konsumentens val styr och det är det enda rimliga i en marknadsekonomi. Det grundläggande problemet är dock att den lagstiftningsväg som Sverige valt för att skapa djurskydd i förlängningen kommer att ge allt mindre djurskydd i takt med att svensk produktion minskar till förmån för produktion i andra länder med lägre djurskyddskrav. Vi äter ju som bekant allt mer kött och blir alltmer beroende av import.

Vi anser istället att man i rådande situation bör tänka om och tänka nytt. Den kommande processen kring utarbetandet av en andra djurskyddsstrategi i EU 2011-2015 ger en sådan möjlighet. Vi tycker att det finns skäl att överväga att haka på Marit Paulsens förslag om en gemensam djurskyddslag i EU med en skärpning och harmonisering av lagstiftningen och dessutom med skärpta kontroller. Det viktiga är dock att den skall gälla lika i alla medlemsstater och att medlemsstaterna därutöver ges en möjlighet att via den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken, landsbygdsprogrammet, stödja produktion som har ett högre djurskydd än vad lagstiftningen kräver. Med ett sådant system låter man varje enskilt företag avgöra om det i deras företagsstrategi ska ingå ett högre djurskydd än lagstiftningskravet. Den kollektiva nyttigheten som djurskyddet utgör ersätts via landsbygdsprogrammet och vi får ett djurskydd på ett mer marknadsanpassat sätt.

Genom att gå från tvingande nationell lagstiftning till en ersättning för levererade kollektiva nyttigheter skulle regeringens agerande på djurskyddsområdet tydligare sluta upp bakom sin egen ståndpunkt om den framtida jordbrukspolitiken. Denna innebär nämligen ökad marknadsanpassning och principen om att inom landsbygdsprogrammet stödja tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter. En sådan strategi har i förlängningen, enligt vår bedömning, större möjligheter att leverera totalt sett mer djurskydd än nuvarande inriktning.

Åke Rutegård

VD, Kött och Charkföretagen

08-762 65 31

Pressmeddelandet publiceras som ledare i marsnumret av tidningen Köttbranschen.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera