Skip to main content

Förpackningsgas bestäms av handeln

Pressmeddelande   •   Nov 08, 2010 11:09 CET

De köttföretag som idag svarar för det centralpackade köttet får i själva verket instruktioner från kedjorna om vilken typ av skyddande atmosfär som ska användas.

Under rubriken ”Kött gasas för rödare färg” tog Göteborgs-Posten nyligen upp den intressanta frågan om vilken gasblandning som är bäst att använda till konsumentpackat kött. Man hänvisar till tyska forskningsresultat som visar att hög inblandning av syrgas medför negativa konsekvenser beträffande arom, mörhet och ökar även risken för härskning. Detta bekräftas av ett pågående forskningsprojekt på SLU i Uppsala. Professor Kerstin Lundström uppger att deras forskning visar att hög syrgasinblandning smakmässigt innebär vissa negativa aspekter som försämrad mörhet och saftighet. Vid användning av gasblandningar med hög andel koldioxid och kvävgas istället för syrgas blir köttet inte lika rött, men ätkvaliteten blir bättre. Egna studier som utförts av Scan bekräftar detta. Bäst när det gäller hållbarhet och mörning är vakuumpackning, men nackdelen är att köttet får en brunare färg som dock försvinner när förpackningen öppnas. I Aftonbladet och andra media som hakade på Göteborgs-Posten får man intrycket att det är köttindustrin som vill ha hög inblandning av syrgas, ”Köttindustrin gasar din köttfärs röd”. Sanningen är dock att det är butikskedjorna som bestämmer hur köttet ska förpackas. De köttföretag som idag svarar för den omfattande centralpackningen av kött åt kedjorna får instruktioner om vilken typ av skyddande atmosfär kedjorna vill ha. Enligt uppgift har man försökt övertyga uppdragsgivaren att ändra förpackningen, men inte fått gehör.

Nåväl, vi tycker att det är bra att frågan om gasblandning kommer upp. Utvecklingen i Norge är intressant. Där har man nu gått över till att använda koldioxid och kvävgas för att uppnå en optimal kvalitet i det gasförpackade köttet. Man uppger att konsumenterna har insett fördelarna och accepterar att köttet inte är vackert ljusrött så länge förpackningen inte har brutits. Louise Ungerth på Konsumentföreningen i Stockholm vill ha en liknade utveckling i Sverige. Vi får väl se om hon får respons från livsmedelshandeln...

Ska norrländska grisar slaktas i Finland?

Regeringen har beslutat öka nivåerna i det sk Norrlandsstödet och ta bort taket som tidigare funnits för ersättning i grisuppfödningen (max 2 500 slaktsvin/gård och år). Det är utmärkt! Men målsättningen med stödet har tidigare varit att förutom att stärka primärproduktionen, även behålla livsmedelsförädling i norra Sverige. Livsmedelsindustrins bidrag till jobbskapande i Norrland har tidigare ansetts betydelsefullt. Jordbruksministern verkar genom sitt beslut om Norrlandsstödet tveka kring detta, trots sina höga ambitioner om att göra Sverige till det nya matlandet. När man nu ändrar stödet från den 15 november, enligt vad vi erfar, plockar man bort kravet på att djuren ska hållas inom stödområdet tre månader före slakt. Konsekvensen av detta blir att grisar uppfödda i norra Sverige kan slaktas i Finland! Köttet tappar då sitt svenska ursprung och vad värre är: grisarna riskerar att transporteras längre än vad som är nödvändigt. Våra hårdare svenska transportregler på högst åtta timmars transport gäller nämligen inte utanför Sveriges gränser. Till bilden hör dessutom att det saknas finska grisslakterier i norra Finland vilket leder till att djuren kan komma att transporteras mycket långa sträckor. Till detta kommer att den finska staten subventionerar de finska slakteriernas kostnader för veterinärkontrollen. Detta väljer jordbruksministern att blunda för. Kött och Charkföretagen tycker att det i grunden är bra med konkurrens, men den måste vara likvärdig. Om konsekvensen blir att djuren riskerar transporteras långa sträckor i onödan till statssubventionerade slakterier, vad vinner det nya matlandet på det?

Åke Rutegård

VD Kött och Charkföretagen

08 - 762 65 31

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera