Nästa gång kan det vara slaktens tur

Skandalen kring de svenska grisgårdarna har upprört oss alla. Vad lär vi oss som verkar i senare led av det som hänt? Jo, att nästa gång kan det vara vi som utsätts för aktioner.

Vi blev i likhet med så många andra chockade, upprörda och ledsna när vi såg de hemska bilderna i TV från svenska grisgårdar för ett par veckor sedan. Att enstaka gårdar då och då avslöjas för bristande djurskydd och även vanvård på grund av ägarens personliga problem har vi tvingats acceptera. Men det här var något annat. Mycket talar i det här fallet för att missförhållandena funnits på alldeles för många gårdar, även om det förhoppningsvis är en liten minoritet. Förutom att djuren farit illa har den enorma mediauppmärksamheten och de svepande anklagelserna skadat förtroendet för hela näringen och orsakat oro och vrede hos den stora majoritet av svenska grisuppfödare som följer lagar och regler och sköter sina djur med stor omsorg.

Att avslöjandet om bristande regelefterlevnad och till och med vanvård i enstaka fall fick sådan enorm omfattning, hade naturligtvis i huvudsak kunnat undvikas om näringens interna kontrollsystem hade varit effektiva och samhällets kontroll varit värd namnet. Men nu fungerade varken det ena eller det andra och skandalen blev ett faktum. Djurrättsalliansens illegala intrång på gårdarna och avslöjandet i media har dock fört det goda med sig att det nu vidtas radikala åtgärder. Många uppfödare ser över sina stallar och skötselrutiner. Grisuppfödarnas egen organisation och LRF kommer att klargöra vilka regler som gäller och förtydliga där det varit oklart och tolkningsutrymmet varit för stort. Kontrollen på gårdarna kommer att förbättras väsentligt genom att en oberoende tredjepartscertifiering och kontroll införs så snart det är praktiskt möjligt. Genom en unik överenskommelse kommer de slakteriföretag som svarar för 99,5 procent av grisslakten i Sverige att kräva att samtliga gårdar certifieras och omfattas av den nya tredjepartskontrollen. Uppfödare som av något skäl inte accepterar certifiering och oanmälda kontroller från ett oberoende kontrollorgan kommer inte att kunna leverera sina grisar till slakterierna.

Det finns nu även tecken på att samhällets kontroll kommer att förbättras. Beslutet att veterinärer som besöker gårdarna var femte vecka för kontroll av läkemedelsanvändningen även ska upprätta en djurskyddsdeklaration är ett steg i rätt riktning. Den omorganisation som nyligen genomförts genom att ansvaret för kontrollen flyttats från kommunerna till staten (länsstyrelserna) ger förutsättningar för en mer likformig och effektiv kontroll. Men det krävs att tillräckliga resurser tillförs och rätt prioriteringar görs. Här har regeringen ett stort ansvar.

Vi som verkar i senare led, vad lär vi oss av det som hänt? Jo, att nästa gång kan det vara djurtransporter och djurhantering på slakterier som utsätts för aktioner av en allt mer sofistikerad, skrupelfri och mediavan djurrättsrörelse. Vi bör därför se om vårt hus och förbereda oss för aktioner av olika slag. Vår bedömning är att även djurtransporterna till våra slakterier och hanteringen i samband med slakt bör certifieras och utsättas för en tredjepartskontroll. Livsmedelsverkets veterinärer utövar visserligen en ambitiös och effektiv kontroll av djurskyddet på våra slakterier, men det skadar inte med det komplement en certifiering skulle innebära. Ett system för sådan certifiering och kontroll av transporter och slakterier har redan tagits fram av ICA och IP Sigill med medverkan från KCF, LRF, Djurhälsovården och djurtransportörer och ska enligt planerna tas i bruk någon gång nästa år. Vi anser att det som skett bör föranleda ett snabbt och generellt införande av sådan tredjepartscertifiering och kontroll.

 Åke Rutegård

 VD Kött och Charkföretagen

 08-762 65 31